Medan arbetslösheten i landet stadigt minskar, är andelen personer som sitter fast i långvarigt ekonomiskt bistånd fortfarande högre än innan i tre av fyra kommuner. Så här har Ragunda kommuns arbetsmarknad klarat en mandatperiod med pandemi.
Newsworthy kartlägger tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data. I den här publiceringen tittar vi närmare på arbetsmarknaden i kommunen, genom studera tre centrala nyckeltal: Arbetslösheten, andelen invånare med ekonomiskt bistånd (”socialbidrag”), och i vilken grad de som en gång fått bistånd behöver det igen.
Arbetslösheten: Lägre än före pandemin
Arbetslösheten i Sverige hade en topp omkring år 2010, i spåren av finanskrisen, och har sedan minskat stadigt, med en bottennotering sista majmånaden före covid 19-pandemin. Efter att ha rusat i början av pandemin, mot en topp under sommaren 2020, så föll den öppna arbetslösheten snabbt tillbaka, och hade i maj i år helt återhämtat sig.
Även i Ragunda hade arbetslösheten i maj återhämtat sig, och låg på 5,5 procent, att jämföra med 7,6 procent före pandemin. När arbetslösheten var som högst under pandemin nådde den 9,2 procent, i februari 2020.
Även bland andra liknande kommuner har arbetslösheten oftast återhämtat sig. Bland de 35 kommuner i Norrland som kallas ”mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner” i Sveriges kommuner och regioners (SKR) kommungruppsindelning, har arbetslösheten återhämtat sig helt efter pandemin i alla utom tre (Nordanstig, Ovanåker och Ånge).
I hela landet är nu arbetslösheten tillbaka på förpandeminivåer i två av tre kommuner.
Ekonomiskt bistånd: Sjönk under mandatperioden
Andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd1 i Ragunda sjönk under mandatperioden, från 1,1 procent 2018, till 0,9 procent 2021.
Eftersom arbetslöshet är det vanligaste skälet till att personer behöver ekonomiskt bistånd, speglar utvecklingen här delsvis arbetslösheten.
I hela landet var andelen invånare med långvarigt ekonomiskt bistånd högre under 2021 än vid mandatperiodens ingång – 1,26 procent i fjol, jämfört med 1,17 procent 2018. Andelen har dock sjunkit sedan toppnoteringen under pandemiåret 2020.
Återfall i ekonomiskt bistånd
För Ragunda kommun saknas uppgifter om återfall i försörjningsstöd (andelen vuxna biståndstagare som inte har behövt bistånd på nytt inom ett år) för de senaste åren.
Återfall i ekonomiskt bistånd är ett mått som varierar väldigt mycket mellan landets kommuner – från 30 procent till 100 procent, och där siffrorna i små kommuner med få biståndstagare kan variera mycket över tid. Lägst är andelen i storstäderna. Under mandatperioden har andelen sjunkit i 108 kommuner, ökat i 86, och varit oförändrad i 6, av de kommuner som har inrapporterade värden från något av de två senaste åren.
Tabeller
| Kommun | Arbetslöshet (maj 2022) | Före pandemin (maj 2019) | Förändring (procentenheter) |
|---|---|---|---|
| Strömsund | 6,1 % | 8,5 % | −2,4 ▼ |
| Bräcke | 5,7 % | 7,4 % | −1,7 ▼ |
| Ragunda | 5,5 % | 7,6 % | −2,1 ▼ |
| Berg | 5,4 % | 5,2 % | +0,2 ▲ |
| Östersund | 4,9 % | 5,4 % | −0,5 ▼ |
| Åre | 4,7 % | 6,5 % | −1,8 ▼ |
| Härjedalen | 4,3 % | 5,4 % | −1,1 ▼ |
| Krokom | 2,9 % | 4,2 % | −1,3 ▼ |
| Kommun | Andel vuxna som får bistånd* | I slutet på förra mandatperioden (2018) | Förändring (procentenheter) |
|---|---|---|---|
| Strömsund | 1,4 % | 1,0 % | +0,4 ▲ |
| Bräcke | 1,3 % | 1,6 % | −0,3 ▼ |
| Östersund | 0,9 % | 0,7 % | +0,2 ▲ |
| Ragunda | 0,9 % | 1,1 % | −0,2 ▼ |
| Berg | 0,6 % | 0,6 % | −0,1 ▶ |
| Krokom | 0,5 % | 0,4 % | ±0,0 ▶ |
| Åre | 0,5 % | 0,4 % | +0,1 ▲ |
| Härjedalen | 0,3 % | 0,3 % | ±0,0 ▶ |
| Kommun | Andel biståndsmottagare som inte återfallit denna mandatperiod | Under förra mandatperioden | Förändring (procentenheter) |
|---|---|---|---|
| Strömsund | 85 % | 78 % | +7,0 ▲ |
| Berg | 79 % | 81 % | −1,5 ▼ |
| Åre | 75 % | 88 % | −12,5 ▼ |
| Krokom | 69 % | 77 % | −7,9 ▼ |
| Östersund | 67 % | 74 % | −6,7 ▼ |
| Ragunda | – | – | – |
| Bräcke | – | – | – |
| Härjedalen | – | 82 % | – |