Så utecklades arbetsmarknaden i Lycksele under mandatperioden

Lycksele kommun | Arbetsmarknad |
Arbetsförmedlingens kontor
Peter Kroon, Arbetsförmedlingen

Medan arbetslösheten i landet stadigt minskar, är andelen personer som sitter fast i långvarigt ekonomiskt bistånd fortfarande högre än innan i tre av fyra kommuner. Så här har Lycksele kommuns arbetsmarknad klarat en mandatperiod med pandemi.

Newsworthy kartlägger tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data. I den här publiceringen tittar vi närmare på arbetsmarknaden i kommunen, genom studera tre centrala nyckeltal: Arbetslösheten, andelen invånare med ekonomiskt bistånd (”socialbidrag”), och i vilken grad de som en gång fått bistånd behöver det igen.

Arbetslösheten: Lägre än före pandemin

Arbetslösheten i Sverige hade en topp omkring år 2010, i spåren av finanskrisen, och har sedan minskat stadigt, med en bottennotering sista majmånaden före covid 19-pandemin. Efter att ha rusat i början av pandemin, mot en topp under sommaren 2020, så föll den öppna arbetslösheten snabbt tillbaka, och hade i maj i år helt återhämtat sig.

Även i Lycksele hade arbetslösheten i maj återhämtat sig, och låg på 5,5 procent, att jämföra med 6,3 procent före pandemin. När arbetslösheten var som högst under pandemin nådde den 7,9 procent, under hösten 2020 och våren 2021.

Graf: Arbetslöshet i Lycksele kommun

Även bland andra liknande kommuner har arbetslösheten oftast återhämtat sig. Bland de 35 kommuner i Norrland som kallas ”mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner” i Sveriges kommuner och regioners (SKR) kommungruppsindelning, har arbetslösheten återhämtat sig helt efter pandemin i alla utom tre (Nordanstig, Ovanåker och Ånge).

I hela landet är nu arbetslösheten tillbaka på förpandeminivåer i två av tre kommuner.

Ekonomiskt bistånd: Ökade under mandatperioden

Andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd1 i Lycksele ligger på ungefär samma nivå nu som vid mandatperiodens ingång, omkring 1,4 procent.

Eftersom arbetslöshet är det vanligaste skälet till att personer behöver ekonomiskt bistånd, speglar utvecklingen här delsvis arbetslösheten.

I hela landet var andelen invånare med långvarigt ekonomiskt bistånd högre under 2021 än vid mandatperiodens ingång – 1,26 procent i fjol, jämfört med 1,17 procent 2018. Andelen har dock sjunkit sedan toppnoteringen under pandemiåret 2020.

Graf: Andel vuxna som får långvarigt ekonomiskt bistånd i Lycksele kommun

Återfall i ekonomiskt bistånd

För Lycksele kommun saknas uppgifter om återfall i försörjningsstöd (andelen vuxna biståndstagare som inte har behövt bistånd på nytt inom ett år) för de senaste åren.

Återfall i ekonomiskt bistånd är ett mått som varierar väldigt mycket mellan landets kommuner – från 30 procent till 100 procent, och där siffrorna i små kommuner med få biståndstagare kan variera mycket över tid. Lägst är andelen i storstäderna. Under mandatperioden har andelen sjunkit i 108 kommuner, ökat i 86, och varit oförändrad i 6, av de kommuner som har inrapporterade värden från något av de två senaste åren.

Graf: Andel vuxna personer med försörjningsstöd i Lycksele kommun som ett år efter avslutat stöd INTE återfallit
Uppgifter saknas för nio av elva år.

Tabeller

Arbetslöshet: Kommun för kommun i Västerbottens län
KommunArbetslöshet
(maj 2022)
Före pandemin
(maj 2019)
Förändring
(procentenheter)
Åsele7,7 %8,6 %−0,9 
Vilhelmina5,9 %6,8 %−0,9 
Bjurholm5,7 %7,2 %−1,5 
Lycksele5,5 %6,3 %−0,8 
Norsjö5,3 %7,6 %−2,3 
Nordmaling5,2 %6,4 %−1,2 
Malå4,7 %5,3 %−0,6 
Sorsele4,7 %5,5 %−0,8 
Storuman4,6 %5,9 %−1,3 
Dorotea4,6 %5,9 %−1,3 
Umeå4,3 %4,7 %−0,4 
Vännäs4,2 %5,2 %−1,0 
Vindeln4,1 %5,0 %−0,9 
Skellefteå3,8 %5,0 %−1,2 
Robertsfors3,5 %4,5 %−1,0 
*) Avser senast år med tillgänglig data. För de flesta kommunerna är det 2022-05-01.
Biståndsmottagare: Kommun för kommun i Västerbottens län
KommunAndel vuxna som får bistånd*I slutet på förra mandatperioden
(2018)
Förändring
(procentenheter)
Lycksele1,4 %1,4 %±0,0 
Nordmaling1,0 %1,2 %−0,2 
Dorotea0,9 %1,3 %−0,4 
Umeå0,9 %0,8 %±0,0 
Malå0,9 %0,5 %+0,3 
Skellefteå0,8 %1,0 %−0,2 
Bjurholm0,8 %1,3 %−0,5 
Sorsele0,7 %1,6 %−0,9 
Åsele0,7 %0,6 %+0,1 
Vilhelmina0,6 %0,9 %−0,3 
Vindeln0,6 %1,0 %−0,4 
Vännäs0,5 %1,2 %−0,7 
Storuman0,5 %0,9 %−0,3 
Norsjö0,5 %1,3 %−0,8 
Robertsfors0,3 %0,5 %−0,2 
* Avser senast år med tillgänglig data. För de flesta kommunerna är det 2021.
Återfall i försörjningsstöd: Kommun för kommun i Västerbottens län
KommunAndel biståndsmottagare som inte återfallit denna mandatperiodUnder förra mandatperiodenFörändring
(procentenheter)
Sorsele93 %89 %+4,0 
Vilhelmina92 %79 %+13,0 
Åsele88 %88 %±0,0 
Storuman82 %80 %+1,7 
Skellefteå80 %89 %−9,8 
Vindeln76 %– 
Bjurholm71 %– 
Umeå69 %63 %+6,8 
Norsjö60 %38 %+21,3 
Vännäs44 %41 %+3,8 
Nordmaling100 %– 
Robertsfors– 
Malå100 %– 
Dorotea– 
Lycksele65 %– 

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.