Så utecklades arbetsmarknaden i Sollefteå under mandatperioden

Medan arbetslösheten i landet stadigt minskar, är andelen personer som sitter fast i långvarigt ekonomiskt bistånd fortfarande högre än innan i tre av fyra kommuner. Så här har Sollefteå kommuns arbetsmarknad klarat en mandatperiod med pandemi.

Newsworthy kartlägger tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data. I den här publiceringen tittar vi närmare på arbetsmarknaden i kommunen, genom studera tre centrala nyckeltal: Arbetslösheten, andelen invånare med ekonomiskt bistånd (”socialbidrag”), och i vilken grad de som en gång fått bistånd behöver det igen.

Arbetslösheten: Lägre än före pandemin

Arbetslösheten i Sverige hade en topp omkring år 2010, i spåren av finanskrisen, och har sedan minskat stadigt, med en bottennotering sista majmånaden före covid 19-pandemin. Efter att ha rusat i början av pandemin, mot en topp under sommaren 2020, så föll den öppna arbetslösheten snabbt tillbaka, och hade i maj i år helt återhämtat sig.

Även i Sollefteå hade arbetslösheten i maj återhämtat sig, och låg på 7,1 procent, att jämföra med 8,3 procent före pandemin. När arbetslösheten var som högst under pandemin nådde den 9,3 procent, under vintern 2020/2021.

Även bland andra liknande kommuner har arbetslösheten oftast återhämtat sig. Bland de 35 kommuner i Norrland som kallas ”mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner” i Sveriges kommuner och regioners (SKR) kommungruppsindelning, har arbetslösheten återhämtat sig helt efter pandemin i alla utom tre (Nordanstig, Ovanåker och Ånge).

I hela landet är nu arbetslösheten tillbaka på förpandeminivåer i två av tre kommuner.

Ekonomiskt bistånd: Sjönk under mandatperioden

Andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd¹ i Sollefteå sjönk under mandatperioden, från 1,1 procent 2018, till 1,0 procent 2021.

Eftersom arbetslöshet är det vanligaste skälet till att personer behöver ekonomiskt bistånd, speglar utvecklingen här delsvis arbetslösheten.

I hela landet var andelen invånare med långvarigt ekonomiskt bistånd högre under 2021 än vid mandatperiodens ingång – 1,26 procent i fjol, jämfört med 1,17 procent 2018. Andelen har dock sjunkit sedan toppnoteringen under pandemiåret 2020.

Återfall i ekonomiskt bistånd

Andelen vuxna biståndstagare som inte har behövt bistånd på nytt inom ett år var ungefär lika högt den här mandatperioden som den förra. Här är alltså ett högt tal bra, och ett lågt tal dåligt, och i Sollefteå kommun var andelen 90 procent under 2019 (det enda året under mandatperioden vi har data från), att jämföra med i genomsnitt 87,7 procent² under den förra.

Återfall i ekonomiskt bistånd är ett mått som varierar väldigt mycket mellan landets kommuner – från 30 procent till 100 procent, och där siffrorna i små kommuner med få biståndstagare kan variera mycket över tid. Lägst är andelen i storstäderna. Under mandatperioden har andelen sjunkit i 108 kommuner, ökat i 86, och varit oförändrad i 6, av de kommuner som har inrapporterade värden från något av de två senaste åren.

Tabeller