Stärkt ekonomi för många kommuner – så klarar sig Ekerö

Ekerö kommun | Ekonomi |
Travar med dokument
Wesley Tingey, Unsplash

Många kommuner har gjort toppresultat, trots pandemin. Den ekonomiska utvecklingen tog fart tack vare statsbidrag och minskade kostnader, men nu väntar tuffare tider för den kommunala sektorn.
Så här har Ekerös ekonomi klarat en mandatperiod med pandemi.

Newsworthy granskar tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data.

I den här första publiceringen tittar vi närmare på tre centrala nyckeltal som ger en bild av hur ekonomin i Ekerö kommun utvecklats: skattesats, resultat och soliditet.

Lägre kommunalskatt i kommunen

Den kommunala skattesatsen i Ekerö ligger i dag på 18,95 procent, vilket är lägre än i slutet på förra mandatperioden (19,25 procent). Ekerö är därmed en av 62 kommuner som avslutar mandatperioden med lägre skattesats än 2018. De allra flesta kommunerna har samma skattesats i dag som i slutet av den förra mandatperioden.

Ekerö är, enligt SKR:s definition, en så kallad pendlingskommun nära storstad. Jämfört med andra kommuner i samma grupp är Ekerös skattesats förhållandevis låg. Längre ner i den här artikeln kan du ladda ner data för alla kommuner.

– Den här perioden har vi bara sett mindre förändringar i av kommunalskatten. Mot slutet har fler kommuner sänkt än höjt skatten och de senaste två åren har ingen av regionerna höjt, säger Annika Wallenskog, som är chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner.

Enligt Annika Wallenskog visar det dels att kommuner och regioner bara höjer skatten om de ser det som helt nödvändigt, dels att antalet kommuner som haft utrymme att sänka skatten de senaste åren varit begränsat.

– Det visar också skillnaderna mellan kommuner och regioner, där det i regionerna finns ett större underliggande tryck på att öka verksamheten. Ju bättre man blir på att bota och behandla sjukdomar desto längre lever personer med sina kroniska sjukdomar och desto större blir trycket på vården. Kommunerna har i många stycken verksamhet som är lättare att styra. Undantaget är omsorg och socialtjänst, där vi generellt sett hittar de största budgetunderskotten.

Graf: Kommunalskatt i Ekerö kommun

Plusresultat under tre av tre år

Kommunens resultat visar relationen mellan intäkter och kostnader. Resultatet är avgörande för om kommuner och landsting uppfyller kommunallagens krav på en balanserad budget, det vill säga att intäkterna måste vara högre än kostnaderna.

Ekerö kommun har gjort plusresultat under 2019, 2020 och 2021.Följande graf visar utvecklingen över tid.

Graf: Kommunens resultat över tid i Ekerö kommun

Snittet för mandatperioden är, för Ekerös del, ett plusresultat på 3,8 procent. Jämfört med andra liknande kommuner är det ett förhållandevis litet plus.

I landet som helhet var det ekonomiska resultatet i kommunsektorn rekordhögt 2020 och blev ännu högre 2021. Pandemin är en central del av förklaringen. Statsbidragen höjdes, samtidigt som många utgifter föll bort. Efterfrågan på till exempel förskola, skolbarnomsorg och äldreomsorg minskade. Inom hälso- och sjukvården sjönk kostnaderna 2020 då människor inte gick till sjukhus och vårdcentraler av rädsla för smittspridning och för att man inte ville belasta sjukvården i onödan. Operationer ställdes in.

De kommunala arbetsgivarna behövde inte sätta in vikarier i samma utsträckning som tidigare och fick dessutom sjukersättningen betald av staten.

Förklaringen till de goda siffrorna i landet som helhet är också högre skatteintäkter än förväntat, låga räntor på lån, samt den positiva utvecklingen på börsen som gjorde att värdet på finansiella placeringar växte rekordartat.

Även 2022 räknar SKR med att resultateten för landets kommuner bli starkt, om än på en mer normal nivå, för att sedan falla till ett beräknat underskott 2023.

Graf: Antal kommuner som gjort plus- och minusresultat

Förbättrad soliditet i Ekerö

Soliditet anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Har kommunen en hög (god) soliditet innebär det att den i högre grad finansierar sig själv, till skillnad från att finansieras av externt kapital (lån).

Ekerö kommun hade år 2021 en bättre soliditet än i slutet på förra mandatperioden (upp från 13,3 procent till 24,5 procent).

Ekerös senast redovisade soliditet (2021) är förhållandevis svag jämfört med andra liknande kommuner.

Graf: Soliditet i Ekerö kommun över tid

Ekerö är inte den enda kommunen som förbättrat sin soliditet under mandatperioden. Räknar man in pensionsåtaganden har soliditeten stärkts under de senaste åren, framför allt tack vare höga utbetalningar för den gamla pensionsskulden. Av 290 kommuner är det 271 som redovisar positiv soliditet enligt senast tillgängliga statistik. År 2018 var motsvarande siffra 241.

– Då ser man vilken otrolig utmaning kommuner och regioner haft i de pensioner som tjänades in på 1990-talet men inte kostnadsfördes och där det nu kommer surt efter. Särskilt regionerna har betalat av väldigt mycket av sin pensionsskuld, säger Annika Wallenskog.

Under 2023 kommer kostnaderna för pensionerna att öka rejält som en följd av den stigande inflationen. Förklaringen till det är främst att pensionerna är värdesäkrade med prisbasbelopp.

Graf: Antal med positiv och negativ soliditet år för år

Utmanande år väntar

Men även om många kommuner kunnat stärka sin ekonomi under mandatperioden så väntar nu några utmanade år.

– Även om det ser mycket sämre ut nu är det från ett extremt bra läge. Men vi har också de som trots de goda åren hade underskott eller låg lite på marginalen. De kommer att få det väldigt tufft, säger Annika Wallenskog.

Tabeller

Skattesats: Kommun för kommun i Stockholms län
KommunSkattesatsFörändring sedan 2018
(procentenheter)
Botkyrka20,1 %±0,0
Södertälje20,1 %±0,0
Sigtuna20,0 %±0,0
Nykvarn20,0 %±0,0
Nynäshamn19,9 %±0,0
Norrtälje19,7 %±0,0
Haninge19,7 %±0,0
Tyresö19,5 %±0,0
Huddinge19,5 %−0,4
Upplands Väsby19,4 %−0,1
Salem19,4 %−0,2
Upplands-Bro19,4 %−0,2
Vaxholm19,3 %−0,5
Järfälla19,0 %−0,2
Värmdö19,0 %−0,2
Ekerö19,0 %−0,3
Vallentuna18,9 %−0,1
Sundbyberg18,9 %±0,0
Danderyd18,4 %+1,0
Sollentuna18,1 %±0,0
Nacka18,0 %−0,4
Lidingö17,8 %−0,6
Stockholm17,7 %−0,2
Täby17,5 %±0,0
Solna17,1 %±0,0
Österåker16,9 %−0,4
Källa: Kolada
Resultat: Snitt för mandatperioden för kommunerna i Stockholms län
KommunKommunens resultat
(snitt för mandatperioden)
Föregående mandatperiod
(snitt för mandatperioden)
Solna+26,7 %−5,6 % 
Lidingö+25,9 %+3,6 % 
Täby+15,3 %−2,1 % 
Nacka+9,4 %+5,2 % 
Vaxholm+9,1 %+5,8 % 
Österåker+7,6 %+3,6 % 
Vallentuna+7,0 %−2,9 % 
Sigtuna+6,9 %+0,1 % 
Stockholm+6,9 %+7,2 % 
Värmdö+6,7 %+3,7 % 
Järfälla+6,2 %+5,7 % 
Danderyd+6,2 %+1,6 % 
Huddinge+5,9 %+3,6 % 
Tyresö+5,9 %+1,1 % 
Sollentuna+5,7 %+5,1 % 
Haninge+5,6 %+2,3 % 
Upplands Väsby+5,5 %+10,1 % 
Upplands-Bro+5,3 %+3,3 % 
Norrtälje+5,1 %+1,7 % 
Salem+5,1 %+3,2 % 
Botkyrka+4,7 %+3,2 % 
Nynäshamn+4,4 %+3,0 % 
Sundbyberg+4,3 %+6,7 % 
Södertälje+4,2 %+5,7 % 
Ekerö+3,8 %+2,9 % 
Nykvarn+2,8 %+4,9 % 
*) Avser senast år med tillgänglig data. För de flesta kommunerna är det 2021, men i enstaka fall 2020.
Soliditet: Från högst till lägst i Stockholms län
KommunSoliditet*I slutet på förra mandatperioden
(2018)
Förändring
(procentenheter)
Lidingö75,5 %45,4 %+30,1 
Solna52,6 %33,7 %+18,8 
Sundbyberg47,5 %54,4 %−6,9 
Sollentuna46,4 %53,4 %−6,9 
Danderyd40,2 %30,3 %+9,8 
Vaxholm37,7 %19,7 %+18,0 
Täby37,5 %14,6 %+22,9 
Salem36,1 %31,1 %+5,0 
Nacka35,3 %24,3 %+11,1 
Stockholm35,1 %35,3 %−0,2 
Upplands-Bro32,9 %22,7 %+10,1 
Upplands Väsby32,3 %24,9 %+7,4 
Haninge32,1 %10,1 %+22,0 
Botkyrka31,2 %28,7 %+2,5 
Nykvarn31,2 %34,3 %−3,1 
Huddinge30,2 %24,7 %+5,5 
Österåker29,7 %23,2 %+6,5 
Vallentuna27,2 %9,6 %+17,6 
Ekerö24,5 %13,3 %+11,2 
Södertälje24,1 %18,8 %+5,3 
Norrtälje23,4 %16,0 %+7,4 
Tyresö23,2 %9,5 %+13,7 
Järfälla22,2 %20,3 %+1,8 
Värmdö21,8 %14,9 %+6,9 
Sigtuna19,4 %3,3 %+16,1 
Nynäshamn14,9 %11,1 %+3,8 
*) Avser senast år med tillgänglig data. För de flesta kommunerna är det 2021, men för några 2020.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.