Stärkt ekonomi för många kommuner – så klarar sig Skara

Skara kommun | Ekonomi |
Travar med dokument
Wesley Tingey, Unsplash

Många kommuner har gjort toppresultat, trots pandemin. Den ekonomiska utvecklingen tog fart tack vare statsbidrag och minskade kostnader, men nu väntar tuffare tider för den kommunala sektorn.
Så här har Skaras ekonomi klarat en mandatperiod med pandemi.

Newsworthy granskar tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data.

I den här första publiceringen tittar vi närmare på tre centrala nyckeltal som ger en bild av hur ekonomin i Skara kommun utvecklats: skattesats, resultat och soliditet.

Högre kommunalskatt i kommunen

Den kommunala skattesatsen i Skara ligger i dag på 21,50 procent, vilket är högre än i slutet på förra mandatperioden (21,10 procent). Skara är därmed en av 45 kommuner som avslutar mandatperioden med högre skattesats än 2018. De allra flesta kommunerna har samma skattesats i dag som i slutet av den förra mandatperioden.

Skara är, enligt SKR:s definition, en så kallad pendlingskommun nära mindre stad eller tätort. Jämfört med andra kommuner i samma grupp är Skaras skattesats förhållandevis låg. Längre ner i den här artikeln kan du ladda ner data för alla kommuner.

– Den här perioden har vi bara sett mindre förändringar i av kommunalskatten. Mot slutet har fler kommuner sänkt än höjt skatten och de senaste två åren har ingen av regionerna höjt, säger Annika Wallenskog, som är chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner.

Enligt Annika Wallenskog visar det dels att kommuner och regioner bara höjer skatten om de ser det som helt nödvändigt, dels att antalet kommuner som haft utrymme att sänka skatten de senaste åren varit begränsat.

– Det visar också skillnaderna mellan kommuner och regioner, där det i regionerna finns ett större underliggande tryck på att öka verksamheten. Ju bättre man blir på att bota och behandla sjukdomar desto längre lever personer med sina kroniska sjukdomar och desto större blir trycket på vården. Kommunerna har i många stycken verksamhet som är lättare att styra. Undantaget är omsorg och socialtjänst, där vi generellt sett hittar de största budgetunderskotten.

Graf: Kommunalskatt i Skara kommun

Plusresultat under två av tre år

Kommunens resultat visar relationen mellan intäkter och kostnader. Resultatet är avgörande för om kommuner och landsting uppfyller kommunallagens krav på en balanserad budget, det vill säga att intäkterna måste vara högre än kostnaderna.

Skara kommun har gjort plusresultat under 2020 och 2021 och minusresultat 2019. Följande graf visar utvecklingen över tid.

Graf: Kommunens resultat över tid i Skara kommun

Snittet för mandatperioden är, för Skaras del, ett plusresultat på 3,2 procent. Jämfört med andra liknande kommuner är det ett varken anmärkningsvärt mycket eller lite.

I landet som helhet var det ekonomiska resultatet i kommunsektorn rekordhögt 2020 och blev ännu högre 2021. Pandemin är en central del av förklaringen. Statsbidragen höjdes, samtidigt som många utgifter föll bort. Efterfrågan på till exempel förskola, skolbarnomsorg och äldreomsorg minskade. Inom hälso- och sjukvården sjönk kostnaderna 2020 då människor inte gick till sjukhus och vårdcentraler av rädsla för smittspridning och för att man inte ville belasta sjukvården i onödan. Operationer ställdes in.

De kommunala arbetsgivarna behövde inte sätta in vikarier i samma utsträckning som tidigare och fick dessutom sjukersättningen betald av staten.

Förklaringen till de goda siffrorna i landet som helhet är också högre skatteintäkter än förväntat, låga räntor på lån, samt den positiva utvecklingen på börsen som gjorde att värdet på finansiella placeringar växte rekordartat.

Även 2022 räknar SKR med att resultateten för landets kommuner bli starkt, om än på en mer normal nivå, för att sedan falla till ett beräknat underskott 2023.

Graf: Antal kommuner som gjort plus- och minusresultat

Förbättrad soliditet i Skara

Soliditet anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Har kommunen en hög (god) soliditet innebär det att den i högre grad finansierar sig själv, till skillnad från att finansieras av externt kapital (lån).

Skara kommun hade år 2021 en bättre soliditet än i slutet på förra mandatperioden (upp från 15,1 procent till 19 procent).

Skaras senast redovisade soliditet (2021) är varken anmärkningsvärt stark eller svag jämfört med andra liknande kommuner.

Graf: Soliditet i Skara kommun över tid

Skara är inte den enda kommunen som förbättrat sin soliditet under mandatperioden. Räknar man in pensionsåtaganden har soliditeten stärkts under de senaste åren, framför allt tack vare höga utbetalningar för den gamla pensionsskulden. Av 290 kommuner är det 271 som redovisar positiv soliditet enligt senast tillgängliga statistik. År 2018 var motsvarande siffra 241.

– Då ser man vilken otrolig utmaning kommuner och regioner haft i de pensioner som tjänades in på 1990-talet men inte kostnadsfördes och där det nu kommer surt efter. Särskilt regionerna har betalat av väldigt mycket av sin pensionsskuld, säger Annika Wallenskog.

Under 2023 kommer kostnaderna för pensionerna att öka rejält som en följd av den stigande inflationen. Förklaringen till det är främst att pensionerna är värdesäkrade med prisbasbelopp.

Graf: Antal med positiv och negativ soliditet år för år

Utmanande år väntar

Men även om många kommuner kunnat stärka sin ekonomi under mandatperioden så väntar nu några utmanade år.

– Även om det ser mycket sämre ut nu är det från ett extremt bra läge. Men vi har också de som trots de goda åren hade underskott eller låg lite på marginalen. De kommer att få det väldigt tufft, säger Annika Wallenskog.

Tabeller

Skattesats: Kommun för kommun i Västra Götalands län
KommunSkattesatsFörändring sedan 2018
(procentenheter)
Munkedal23,4 %−0,2
Dals-Ed23,2 %±0,0
Bengtsfors22,9 %±0,0
Färgelanda22,9 %+0,6
Orust22,6 %−1,0
Mellerud22,6 %±0,0
Gullspång22,5 %±0,0
Lysekil22,5 %±0,0
Åmål22,5 %±0,0
Lilla Edet22,4 %±0,0
Trollhättan22,4 %+0,8
Vänersborg22,2 %±0,0
Uddevalla22,2 %±0,0
Götene22,1 %+0,4
Tidaholm22,1 %±0,0
Svenljunga22,1 %−0,3
Sotenäs22,0 %±0,0
Grästorp22,0 %+0,4
Falköping22,0 %+0,3
Herrljunga21,9 %±0,0
Strömstad21,9 %±0,0
Ale21,9 %±0,0
Vara21,8 %±0,0
Töreboda21,7 %+0,5
Tjörn21,7 %±0,0
Stenungsund21,6 %±0,0
Vårgårda21,6 %+0,4
Skövde21,6 %+0,7
Bollebygd21,6 %±0,0
Essunga21,6 %±0,0
Hjo21,6 %±0,0
Öckerö21,6 %+0,3
Tanum21,6 %±0,0
Mark21,5 %+0,3
Tranemo21,5 %±0,0
Skara21,5 %+0,4
Kungälv21,4 %±0,0
Alingsås21,4 %±0,0
Karlsborg21,3 %±0,0
Borås21,3 %±0,0
Mariestad21,3 %±0,0
Lidköping21,3 %±0,0
Tibro21,2 %±0,0
Göteborg21,1 %±0,0
Ulricehamn21,1 %±0,0
Lerum20,7 %±0,0
Mölndal20,5 %+0,3
Härryda20,5 %−0,1
Partille20,0 %±0,0
Källa: Kolada
Resultat: Snitt för mandatperioden för kommunerna i Västra Götalands län
KommunKommunens resultat
(snitt för mandatperioden)
Föregående mandatperiod
(snitt för mandatperioden)
Lidköping+20,2 %+3,5 % 
Mölndal+10,8 %+5,3 % 
Strömstad+8,2 %+4,1 % 
Härryda+8,1 %+3,4 % 
Skövde+7,9 %+2,8 % 
Kungälv+7,6 %+0,4 % 
Tibro+7,5 %+5,4 % 
Göteborg+6,3 %+4,8 % 
Partille+6,2 %+3,7 % 
Ale+5,9 %+2,3 % 
Lerum+5,8 %+1,8 % 
Vara+5,7 %+1,5 % 
Grästorp+5,4 %+3,1 % 
Trollhättan+5,2 %+2,0 % 
Alingsås+5,2 %+2,1 % 
Stenungsund+5,1 %+4,4 % 
Tjörn+4,9 %+2,2 % 
Vänersborg+4,8 %+2,1 % 
Ulricehamn+4,8 %+4,2 % 
Götene+4,7 %+2,4 % 
Orust+4,6 %+1,2 % 
Bollebygd+4,4 %+6,2 % 
Tanum+4,3 %+1,5 % 
Munkedal+4,3 %+4,1 % 
Svenljunga+4,3 %+2,5 % 
Falköping+4,2 %+2,8 % 
Borås+4,1 %+3,3 % 
Karlsborg+3,8 %+4,2 % 
Öckerö+3,6 %+0,2 % 
Bengtsfors+3,6 %+2,5 % 
Lilla Edet+3,6 %+0,3 % 
Mariestad+3,5 %+1,2 % 
Mellerud+3,5 %+4,2 % 
Mark+3,2 %+3,8 % 
Skara+3,2 %+3,4 % 
Lysekil+3,1 %+2,5 % 
Herrljunga+2,8 %+2,5 % 
Hjo+2,7 %+2,4 % 
Tranemo+2,5 %+2,0 % 
Sotenäs+2,5 %+3,1 % 
Tidaholm+2,5 %+5,2 % 
Vårgårda+2,4 %+2,3 % 
Dals-Ed+2,0 %+2,1 % 
Töreboda+1,9 %+2,0 % 
Uddevalla+1,7 %+2,9 % 
Åmål+1,6 %+3,2 % 
Gullspång+1,6 %+1,6 % 
Essunga+1,5 %+2,4 % 
Färgelanda−3,2 %+2,0 % 
*) Avser senast år med tillgänglig data. För de flesta kommunerna är det 2021, men i enstaka fall 2020.
Soliditet: Från högst till lägst i Västra Götalands län
KommunSoliditet*I slutet på förra mandatperioden
(2018)
Förändring
(procentenheter)
Mölndal53,5 %44,1 %+9,5 
Ulricehamn45,8 %39,9 %+5,8 
Mark45,5 %43,4 %+2,1 
Tibro44,9 %37,3 %+7,6 
Härryda43,8 %28,6 %+15,2 
Sotenäs42,3 %36,4 %+5,9 
Götene40,9 %20,7 %+20,2 
Herrljunga40,3 %40,1 %+0,2 
Lidköping39,9 %30,8 %+9,2 
Tidaholm38,1 %39,5 %−1,4 
Karlsborg37,7 %23,0 %+14,7 
Bollebygd36,8 %22,5 %+14,3 
Trollhättan34,1 %28,3 %+5,8 
Ale33,7 %20,3 %+13,3 
Essunga32,6 %26,4 %+6,1 
Strömstad32,0 %25,2 %+6,8 
Svenljunga31,6 %22,1 %+9,5 
Skövde30,5 %26,9 %+3,6 
Töreboda28,9 %21,8 %+7,2 
Lerum28,7 %19,9 %+8,8 
Partille28,4 %30,1 %−1,6 
Vänersborg27,8 %18,2 %+9,6 
Munkedal27,0 %12,5 %+14,5 
Vara26,7 %25,7 %+1,0 
Tranemo25,5 %24,5 %+1,1 
Stenungsund25,4 %14,8 %+10,6 
Borås25,0 %21,1 %+3,9 
Hjo24,7 %22,2 %+2,5 
Öckerö23,6 %11,9 %+11,7 
Kungälv23,5 %9,3 %+14,2 
Bengtsfors22,9 %14,2 %+8,7 
Dals-Ed22,3 %18,3 %+4,0 
Göteborg20,9 %16,5 %+4,5 
Mellerud20,0 %15,1 %+4,9 
Grästorp20,0 %9,7 %+10,3 
Tjörn19,5 %8,3 %+11,2 
Skara19,0 %15,1 %+3,9 
Alingsås18,8 %13,6 %+5,1 
Uddevalla17,8 %12,8 %+5,0 
Tanum17,3 %14,1 %+3,2 
Falköping16,9 %14,4 %+2,6 
Vårgårda14,5 %14,3 %+0,2 
Åmål9,7 %−4,0 %+13,8 
Orust9,3 %−0,3 %+9,6 
Lysekil7,5 %−7,1 %+14,6 
Mariestad4,1 %−3,4 %+7,5 
Lilla Edet1,9 %−18,8 %+20,7 
Gullspång−6,6 %−15,4 %+8,8 
Färgelanda−6,8 %−0,7 %−6,2 
*) Avser senast år med tillgänglig data. För de flesta kommunerna är det 2021, men för några 2020.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.