Fagersta har minst solel per invånare i länet

I slutet av 2021 låg Fagersta kommun på sista plats bland länets kommuner i installerad solcellseffekt per invånare. Fagersta ligger därmed kvar i solelsbotten bland Västmanlandskommunerna. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.

Under 2021 anslöts 230 kilowatt ny solel till elnätet i Fagersta kommun, en ökning med 26 procent jämfört med året innan.

Totalt finns nu 83 nätanslutna anläggningar, om sammanlagt 1,1 megawatt i kommunen.

Ladda ner den här grafen som pngsvgeps

Räknat per invånare finns det nu 83 watt solceller per person i kommunen, vilket kan jämföras med 177 watt per person i hela Västmanlands län. Mest solel per invånare i länet hade Arboga kommun och mest i landet Skurups kommun.

Installerad effekt per invånare blir förstås högre i de områden där det finns storskaliga solcellsparker eller liknande. Tittar vi istället på antalet installationer per invånare har Fagersta 6,2 anläggningar per tusen invånare, att jämföra med 9,9 i hela länet.

Tredubbling av stora anläggningar

Den största delen delen av solelen i Fagersta, 71 procent, kommer från småskaliga anläggningar,¹ totalt 77 stycken. Det är också ungefär så det ser ut i riket som helhet. I hela Sverige står anläggningar under 20 kW för nästan hälften av elproduktionen.

I landet som helhet tog byggnationen av stora solcellsparker fart under förra året: från 22 till 60. Det rör sig om antingen om stora takanläggningar på industritak eller liknande, eller om markanläggningar.

– Det som ökat intresset för stora anläggningar är att man nu ser en lönsamhet även för dessa anläggningar. 2020 var det väldigt låga elpriser. 2021 var priserna mycket högre och det har väl bidragit till att öka intresset hos investerare i speciellt södra halvan av Sverige, säger Bengt Stridh, som forskar om energiproduktion vid Mälardalens universitet.

Efterfrågan större än marknaden kan leverera

De småskaliga installationerna – solpaneler på villatak och liknande – påverkades i fjol av förändringar i det statliga stöden. Fram till mitten av 2020 fanns ett särskilt investeringsstöd för solceller att söka. Det har ersatts av ett skatteavdrag från 2021, men mellan de båda stödsystemen fanns alltså ett halvårslångt glapp, vilket syns i statistiken i form av relativt få föranmälningar om installationer under årets första månader.
I Fagersta kommun gjordes 18 avdrag för att sätta upp solceller under 2021. Det är fler (i relation till befolkningen) än i riket som helhet.

Luckan i stödsystemen är dock inte det enda aber som påverkat solcellsinvesteringarna. Det ökande intresset för att installera solel, i kombination med bland annat brist på vissa komponenter, har gjort att branschen haft svårt att svara upp mot efterfrågan. Fler personer i branschen berättar om brist på solpaneler och växelriktare (den komponent som omvandlar solcellernas likström till växelström).

– Efterfrågan ökar över hela världen, och det är större marknader än Sverige som suger upp stora mängder växelriktare och solpaneler, säger Anna Werner, vd på branschorganisationen Svensk Solenergi.

I hela landet byggdes sammanlagt omkring 26 000 nya, nätanslutna solanläggningar. Det är rekord för ett år och 20 procent fler än vad som byggdes året innan.

Men ökningen kunde ha varit betydligt större. Antalet föranmälningar som gjordes till elnätsföretagen ökade mer än antalet faktiska anläggningar – hela 65 procent, enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Solenergi. Det här är en indikation om att marknaden inte förmått svara upp mot svenskarnas efterfrågan på nya solcellsanläggningar.

Läs mer om glappet mellan efterfrågan och utbud på solceller i Sveriges Natur: Svenskarna önskar fler solceller än vad marknaden kan leverera