Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar att industriutsläppen i fjol studsade tillbaka upp, efter en nergång under pandemin. Men de lokala variationerna är stora.
Totalt ökade industrins utsläpp i landet med drygt tio procent i fjol, jämfört med år 2020. Det betyder att utsläppen nu är tillbaka strax under förpandeminivåerna, baserat på data från de stora utsläppare som omfattas av EU:s utsläppshandel.
De största industriella utsläpparna av växthusgaser i Östhammars kommun är Forsmarks kärnkraftstation och Gunnarsbo kraftverk.
Tillsammans släppte alla Östhammaranläggningar ut växthusgaser motsvarande cirka 1 407 ton koldioxid i fjol.
Industriutsläppen ökar i Uppsala län
I fjol ökade industrins utsläpp av växthusgaser i Uppsala län för första gången på tre år.
Uppsalaindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 229 000 ton koldioxid under år 2021. Det är tio procent mer än året innan.
Den enskilt största utsläpparen i Uppsala län var Vattenfall, med Boländerna, Husbyborgverket och Knivstaverket. Anläggningarna stod ensamma för omkring fyra femtedelar av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är något större än året innan.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| Boländerna | Vattenfall | 187 755 | El och fjärrvärme |
| Saint Gobain Sweden, BU Gyproc | SAINT GOBAIN SWEDEN | 25 389 | Övrig industri |
| Husbyborgverket | Vattenfall | 6 623 | El och fjärrvärme |
| Vittinge tegelbruk | Monier Roofing | 5 081 | Mineralindustri (exkl. metaller) |
| Knivstaverket | Vattenfall | 988 | El och fjärrvärme |
| Forsmarks kärnkraftstation | Forsmarks Kraftgrupp | 926 | El och fjärrvärme |
| Simpan | ENA Energi | 807 | El och fjärrvärme |
| Badhusvägen PC | E.ON Mälarkraft Värme | 483 | El och fjärrvärme |
| Gunnarsbo kraftverk | Forsmarks Kraftgrupp | 481 | El och fjärrvärme |
| Kungsgatan 60 | Lindvalls Kaffe | 195 | El och fjärrvärme |
Kraftig ökning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam, med undantag för en kraftig nergång till följd av covid 19-pandemin 2020.
Under fjolåret studsade utsläppen tillbaka, och är nu nästan lika höga som före pandemin igen.
– När vi pratat med branscherna berättar de att de återgått till normal produktionen efter pandemin, berättar Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
– En speciell effekt är också att utsläppen från el- och fjärrvärme ökat: Det var ett kallt år, så det var ett stort värmebehov. Samtidigt gjorde det höga elpriset det attraktivt att producera mer el och då tappar man i värmeproduktion, och har fått gå över till fossilt bränsle på en del håll.
Sett till den långsiktiga, sakta nedåtgående trenden, är kurvan fortfarande för flack för att svara upp mot klimatmålen. Nu ökar dock priserna på utsläppsrätter snabbt – under 2021 med en fördubbling – och möjligen har nu priset på att släppa ut växthusgaser nu nått en nivå när det påverkar omställningstakten i Sverige.
– De indikationer vi får från branschen är att priset nu är på en tillräckligt hög nivå för att det ska börja bli lönsamt att producera fossilfritt stål till exempel. Framöver blir det nu viktigt för företagen att få en långsiktig prisbild, för att våga göra stora investeringar, säger Roman Hackl.
De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av oljebolaget Preems raffinaderier och cementtillverkaren Cementas fabriker.
På www.newsworthy.se/koldioxidbudget kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, för exempelvis Uppsala län.