Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar att industriutsläppen i fjol studsade tillbaka upp, efter en nergång under pandemin. Men de lokala variationerna är stora.
Totalt ökade industrins utsläpp i landet med drygt tio procent i fjol, jämfört med år 2020. Det betyder att utsläppen nu är tillbaka strax under förpandeminivåerna, baserat på data från de stora utsläppare som omfattas av EU:s utsläppshandel.
Den största industriella utsläpparen av växthusgaser i Luleå kommun är SSAB EMEA med SSAB EMEA Luleå.
Tillsammans släppte alla Luleåanläggningar ut växthusgaser motsvarande cirka 3 219 000 ton koldioxid i fjol.
De största utsläpparna i Norrbotten
Norrbottensindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring fyra miljoner ton koldioxid under år 2021. Det är ungefär lika mycket som året innan.
Den enskilt största utsläpparen i Norrbottens län var SSAB EMEA, med SSAB EMEA Luleå. Anläggningen stod ensam för omkring fyra femtedelar av länets samlade utsläpp av växthusgaser. SSAB är också den i särsklass största enskilda utsläpparen i hela landet, i kraft av sin storlek som ståltillverkare.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| SSAB EMEA Luleå | SSAB EMEA | 3 163 263 | Järn- och stålindustri |
| LKAB Kiruna | Luossavaara-Kiirunavaara | 438 943 | Övrig industri |
| LKAB Svappavaara | Luossavaara-Kiirunavaara | 104 970 | Övrig industri |
| LKAB Malmberget | Luossavaara-Kiirunavaara | 98 278 | Övrig industri |
| Värmeverket | Bodens Energi | 63 059 | El och fjärrvärme |
| Luleå kalkverk | SMA Mineral | 38 068 | Mineralindustri (exkl. metaller) |
| Kiruna Kraftvärmeverk | Kiruna Kraft | 23 479 | El och fjärrvärme |
| Hetvattencentralen Gällivare | Gällivare Energi | 20 577 | El och fjärrvärme |
| HVC2 Aronstorp | Luleå Energi | 16 437 | El och fjärrvärme |
| SCA Munksund | SCA Munksund | 14 151 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
Kraftig ökning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam, med undantag för en kraftig nergång till följd av covid 19-pandemin 2020.
Under fjolåret studsade utsläppen tillbaka, och är nu nästan lika höga som före pandemin igen.
– När vi pratat med branscherna berättar de att de återgått till normal produktionen efter pandemin, berättar Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
– En speciell effekt är också att utsläppen från el- och fjärrvärme ökat: Det var ett kallt år, så det var ett stort värmebehov. Samtidigt gjorde det höga elpriset det attraktivt att producera mer el och då tappar man i värmeproduktion, och har fått gå över till fossilt bränsle på en del håll.
Sett till den långsiktiga, sakta nedåtgående trenden, är kurvan fortfarande för flack för att svara upp mot klimatmålen. Nu ökar dock priserna på utsläppsrätter snabbt – under 2021 med en fördubbling – och möjligen har nu priset på att släppa ut växthusgaser nu nått en nivå när det påverkar omställningstakten i Sverige.
– De indikationer vi får från branschen är att priset nu är på en tillräckligt hög nivå för att det ska börja bli lönsamt att producera fossilfritt stål till exempel. Framöver blir det nu viktigt för företagen att få en långsiktig prisbild, för att våga göra stora investeringar, säger Roman Hackl.
På www.newsworthy.se/koldioxidbudget kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, för exempelvis Norrbottens län.