Mindre industriutsläpp i Jämtland – här är de största utsläpparna i länet och i Östersund

Östersunds kommun | Klimat |
kondensånga stiger från industriskorstenar
Flickr (PD)

Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar att industriutsläppen i fjol studsade tillbaka upp, efter en nergång under pandemin. Men de lokala variationerna är stora.

Totalt ökade industrins utsläpp i landet med drygt tio procent i fjol, jämfört med år 2020. Det betyder att utsläppen nu är tillbaka strax under förpandeminivåerna, baserat på data från de stora utsläppare som omfattas av EU:s utsläppshandel.

Den största industriella utsläpparen av växthusgaser i Östersunds kommun är Jämtkraft med Lugnviksverket KVV, Minnesgärdet, Körfältet och Öneberget.

Tillsammans släppte alla Östersundsanläggningar ut växthusgaser motsvarande cirka 7 013 ton koldioxid i fjol.

Mindre industriutsläpp i Jämtland

I fjol minskade industrins utsläpp av växthusgaser i Jämtlands län för tredje året i rad.

Jämtlandsindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 10 000 ton koldioxid under år 2021. Det är 29 procent mindre än året innan.

Ladda ner den här grafen som pngsvgeps

Den enskilt största utsläpparen i Jämtlands län var Jämtkraft, med Lugnviksverket KVV och ytterligare tre anläggningar. Anläggningarna stod ensamma för omkring två tredjedelar av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är dock något mindre än året innan.

De tio största utsläpparna i Jämtlands län (ton CO₂-ekvivalenter)
AnläggningÄgareUtsläppSektor
Lugnviksverket KVVJämtkraft4 828El och fjärrvärme
KVV KopparslagarenHärjeåns Energi3 023El och fjärrvärme
MinnesgärdetJämtkraft1 864El och fjärrvärme
KörfältetJämtkraft216El och fjärrvärme
ÖnebergetJämtkraft105El och fjärrvärme
HVC KopparslagarenHärjeåns Energi65El och fjärrvärme
TPC HärjedalsgatanHärjeåns Energi15El och fjärrvärme

Kraftig ökning i landet som helhet

Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam, med undantag för en kraftig nergång till följd av covid 19-pandemin 2020.

Under fjolåret studsade utsläppen tillbaka, och är nu nästan lika höga som före pandemin igen.

– När vi pratat med branscherna berättar de att de återgått till normal produktionen efter pandemin, berättar Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

– En speciell effekt är också att utsläppen från el- och fjärrvärme ökat: Det var ett kallt år, så det var ett stort värmebehov. Samtidigt gjorde det höga elpriset det attraktivt att producera mer el och då tappar man i värmeproduktion, och har fått gå över till fossilt bränsle på en del håll.

Sett till den långsiktiga, sakta nedåtgående trenden, är kurvan fortfarande för flack för att svara upp mot klimatmålen. Nu ökar dock priserna på utsläppsrätter snabbt – under 2021 med en fördubbling – och möjligen har nu priset på att släppa ut växthusgaser nu nått en nivå när det påverkar omställningstakten i Sverige.

– De indikationer vi får från branschen är att priset nu är på en tillräckligt hög nivå för att det ska börja bli lönsamt att producera fossilfritt stål till exempel. Framöver blir det nu viktigt för företagen att få en långsiktig prisbild, för att våga göra stora investeringar, säger Roman Hackl.

De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av oljebolaget Preems raffinaderier och cementtillverkaren Cementas fabriker.

www.newsworthy.se/koldioxidbudget kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, för exempelvis Jämtlands län.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.