Specialrapport
Så påverkar klimatförändringen odlingssäsongen

Med klimatförändringar väntar tidigare vårar och längre växtsäsonger. Det kan låta som något att fira. Men tidig vår kan också innebära torka längre fram, visar ny forskning.
Det visar den analys som Newsworthy gjort tillsammans med Sveriges Natur och som vi här presenterar kommun för kommun.

I dag börjar växtsäsongen i mars bara i de allra sydligaste delarna av Sverige. Om 50 år beräknar SMHI:s klimatforskare att denna gräns kommer att ha flyttats rejält norrut i landet – minst i höjd med Gävle men i värsta fall en bra bit längre upp Norrlandskusten.

Exakt hur långt norrut beror på hur världen agerar mot klimatförändringar.

Den här artikeln har tagits fram som ett samarbete mellan Sveriges Natur och Newsworthy. Jobbar du på en lokaltidning är du fri att återpublicera innehållet med hänvisning till "tidskriften Sveriges Natur och nyhetsjänsten Newsworthy". Läs mer på Sveriges Natur.

Detta kan innebära större risk för torka, enligt en forskningsstudie som publicerades i januari. Den tidigare vårgrönskan leder till att jorden torkar ut.

– Om det blir varmare och inte samtidigt blötare då ökar ju avdunstningen och då kan det ju ske en uttorkning av jorden, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.

När träden börjar slå ut suger de upp mer fukt från marken och ut i atmosfären, en process som heter evapotranspiration. Enligt studien, publicerad i Science Advances, blir markfuktigheten lägre ju tidigare den processen börjar.

Torrare jord leder i sin tur enligt forskarna till fler och mer intensiva värmeböljor.

SMHI beräknar att antalet dagar med låg markfuktighet kommer att öka rejält om 50 år. Stockholm beräknas ha mellan 26 och 37 sådana dagar per år, mot dagens i genomsnitt 17 dagar.

Växtsäsongen är ett rent temperaturmått. Säsongen börjar när dygnsmedeltemperaturen för första gången överstiger fem plusgrader fyra dygn i rad, och slutar när den ligger under fem grader lika länge.

Växtsäsongens start, utvalda städer:
Stad I dag Om 50 år (RCP 4.5) Om 50 år (RCP 8.5)
Luleå 6 maj 26 april 16 april
Östersund 1 maj 21 april 13 april
Stockholm 9 april 9 mars 8 februari
Göteborg 23 mars 16 februari 24 januari
Malmö 13 mars 31 januari 16 januari

Så här påverkas din hemkommun

Störst ser effekten ut att bli i de södra delarna av landet, framför allt i kustområdena, som i det bästa scenariot beräknas få en minst 50 dagar längre växtsäsong än i dag. I värsta fall kan den bli över 75 dagar längre.

Landets nordligare regioner klarar sig bättre, men även där blir effekten kännbar. I det bästa scenariot blir växtsäsongen minst två veckor längre överallt.

Det är SMHI:s klimatforskare har tagit fram framtidsscenarion som gäller för åren 2069 till 2098.

Sverker Hellström påpekar att framtidsanalyser ger en väldigt genomsnittlig bild av vad som kan komma.

– Man kan ju inte säga något om ett speciellt år i framtiden, eller när man ska börja odla det året. Men det är viktigt för många att veta att odlingssäsongen blir längre, säger han.

De mer optimistiska nivåerna bygger på ett scenario där världens koldioxidutsläpp når sin högsta punkt runt 2040 och sedan sjunker snabbt, vilket är i linje med politiska klimatlöften som Parisavtalet. I värsta fall, om utsläppen fortsatt ökar genom hela århundradet, kan de större förändringarna bli aktuella.

För frågor om återpublicering eller datakällor kontakta Malin Crona tf chefredaktör Sveriges Natur 070-748 99 39 eller Clara Guibourg Newsworthy 072-1675 413. Ni kan också mejla sveriges.natur@naturskyddsforeningen.se eller contact@newsworthy.se.

Hur ser det ut där du bor?

Jobbar du på en lokalredaktion är du fri att återpublicera innehållet med hänvisning till "tidskriften Sveriges Natur och nyhetsjänsten Newsworthy".

Prenumerera på nyheter om Klimat och klimatförändringar