Stora prisskillnader i Gislaved: Här är läget på elmarknaden i oktober

Gislaveds kommunElmarknadenI dag klockan 15.15

Artur Zudin, Unsplash

Stora prisskillnader inom kommunen, större import än export under 13 timmar och vindkraften stod för störst del av produktionen.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Stora elprisskillnader i Gislaved i oktober

Gislaveds kommun tillhör två elområden, tätorten Gislaved ligger i elområde 3, medan till exempel Smålandsstenar, Skeppshult och Reftele tillhör elområde 4. Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – landade på 82 öre per kilowattimme i elområde 3 och 157 öre per kilowattimme i elområde 4 i oktober. Motsvarande priser i september var 87 öre (elområde 3) och 120 öre per kilowattimme (elområde 4). Rekordnoteringarna är 269 öre per kilowattimme i elområde 3 och 305 öre per kilowattimme i elområde 4. De noterades i december 2022 respektive augusti 2022. För ett år sedan, i oktober 2025, var snittpriset 63 öre per kilowattimme i elområde 3 och 71 öre per kilowattimme i elområde 4.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.

Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Gränsen mellan elområde 3 och 4 skär som sagt genom Gislaveds kommun. I oktober var priset i elområde 4 75 öre högre än i elområde 3, vilket är den näst största skillnaden hittills.

Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena generellt ökat. Skillnaden på 127 öre mellan det område med högst pris – SE4 – och det med lägst – SE1 – är relativt stor, den största sedan september 2022. Då det skiljde 141 öre.

Elpriset under de senaste åren i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme – och skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i oktober i elområde 3 inträffade mellan klockan 7 och 8 den 30 oktober, då kostade en kilowattimme 286 öre. Som lägst var priset i området −5 öre. I elområde 4 toppade priset mellan klockan 16 och 17 den 29 oktober på 570 öre per kilowattimme. Som lägst kostade elen i området 0 öre per kilowattimme.

Under oktober var timpriserna negativa under 22 timmar i elområde 3 och 2 timmar i elområde 4. Negativa priser har noterats under elva av de senaste tolv månaderna.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i oktober

Under oktober förbrukades det ungefär 10 600 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär fyra procent mindre än snittet för månaden. Jämfört med samma månad i fjol var konsumtionen i princip lika stor. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet.

Den 20 oktober konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 7.00 och 8.00 den 19 oktober.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: Ovanligt stor andel vindkraft

Under oktober stod vindkraften för ungefär 4 7000 GWh. Det till och med något mer än vattenkraftens totala produktion. De båda kraftslagen stod för runt 37 procent av produktionen var, men kärnkraftsel stod för ungefär 20 procent.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med augusti 2026 – har solkraften stått för ungefär 2,7 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 74 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 37 procent av elproduktionen i oktober. Det motsvarar ungefär 4 700 gigawattimmar, vilket är den största totalproduktionen för någon oktober-månad och är omkring 1 500 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna ligger däremot vindkraftens produktion ungefär på samma nivå som året innan. Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 60 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer import än export under 13 timmar i oktober

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tolv åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Under kortare tidsperioder händer det att Sverige har nettoimport. Under oktober importerade Sverige mer el än man exporterade under 13 timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt någon enstaka gång.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under oktober exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Stora elprisskillnader i Gislaved i oktober

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i oktober

3. Produktionen: Ovanligt stor andel vindkraft

4. Export och import: Mer import än export under 13 timmar i oktober

Lokal, datadriven journalistik