När den sista tillfälliga skattesänkningen på bensin och diesel upphör den 1 december kan det bli sammanlagt 2 200 kronor dyrare per år att tanka bilen för en typisk bensinbilist i Ovanåkers kommun. I Stockholms kommun blir samma ökning 1 200 kronor.
För att motverka prisuppgången efter kriget i Iran beslutade regeringen i våras att sänka skatten på drivmedel i två omgångar till EU:s miniminivå. Den 1 maj sänktes energiskatten och den 1 juli koldioxidskatten. Båda sänkningarna var tillfälliga, men innebar en lättnad för den som kör en bil som drivs med bensin eller diesel.
Den första lättnaden gick ut den 30 september i år. Sedan den 1 oktober är skatten på bensin därför ungefär en krona högre per liter, inklusive moms, och på diesel 40 öre högre. Den 1 december försvinner även den andra sänkningen, vilket ger ytterligare 3 kronor per liter för både bensin och diesel.
Sammanlagt blir bensinen omkring 4 kronor dyrare per liter och dieseln 3,40 kronor dyrare, om hela höjningen går vidare till priset på pump. Med septemberpriserna som utgångspunkt, då båda sänkningarna fortfarande gällde, motsvarar det cirka 21,70 kronor litern för bensin och 25,90 för diesel, om inget annat förändras.
773 mil per körkortsinnehavare i Ovanåker
Hur mycket höjningarna märks beror såklart på vilken bil man har, vilket drivmedel man använder och hur mycket man kör. Och det sista skiljer sig stort över landet.
I Ovanåkers kommun körde de närmare 5 300 privatägda bilarna drygt 6 miljoner mil under 2025. Utslaget på kommunens uppskattningsvis 7 900 körkortsinnehavare motsvarar det 773 mil per person och år. Det är kortare än i två av tre kommuner i landet. Genomsnittet i riket är 732 mil per körkortsinnehavare.
För en typisk körkortsinnehavare i Ovanåkers kommun med en bensinbil som drar 0,7 liter per mil, innebär de båda höjningarna sammanlagt 2 200 kronor mer per år och körkortsinnehavare. Med en dieselbil som drar 0,6 liter per mil blir motsvarande ökning 1 600 kronor.
I Ovanåkers kommun går 37 procent av personbilarna på diesel och 50 procent på bensin. Bara sex procent är elbilar eller laddhybrider. I hela landet står elbilar och laddhybrider för 16 procent.
Bilägare i landsbygdskommuner kör längst
Längst genomsnittssträcka i Gävleborgs län kör invånarna i Nordanstigs kommun, 990 mil per körkortsinnehavare. Där blir den sammanlagda skattehöjningen 2 800 kronor per körkortsinnehavare och år för den som kör bensinbil. Längst i hela landet kör invånarna i Gagnefs kommun, 1 164 mil per körkortsinnehavare. Där blir den genomsnittliga ökningen 3 300 kronor per körkortsinnehavare och år.
I andra änden av skalan i länet finns Ljusdals och Gävle kommuner med 736 mil per körkortsinnehavare, vilket motsvarar en ökning i pris per år på 2 100 kronor. Kortast i hela landet kör man i Stockholms kommun, 423 mil per körkortsinnehavare, där höjningarna kostar 1 200 kronor per körkortsinnehavare och år.
Skillnaderna beror inte främst på att bilarna körs längre på landsbygden, utan på att det finns fler bilar per person i dessa kommuner. Sätter man körsträckorna i relation till antalet personbilar blir skillnaden inte fullt lika dramatisk.
| Kommun | Körsträcka per körkort och år (mil) | Ökad årskostnad med bensinbil* | Ökad årskostnad med dieselbil* |
|---|---|---|---|
| Nordanstig | 990 | +2 800 kronor | +2 000 kronor |
| Hofors | 940 | +2 600 kronor | +1 900 kronor |
| Sandviken | 853 | +2 400 kronor | +1 700 kronor |
| Söderhamn | 836 | +2 400 kronor | +1 700 kronor |
| Ockelbo | 817 | +2 300 kronor | +1 700 kronor |
| Hudiksvall | 792 | +2 200 kronor | +1 600 kronor |
| Bollnäs | 778 | +2 200 kronor | +1 600 kronor |
| Ovanåker | 773 | +2 200 kronor | +1 600 kronor |
| Ljusdal | 736 | +2 100 kronor | +1 500 kronor |
| Gävle | 736 | +2 100 kronor | +1 500 kronor |
Men hur kör vi egentligen?
Skillnaderna finns inte bara mellan kommuner, utan också inom dem. 24 procent av bilägarna står för hälften av bränsleförbrukningen, visar en färsk studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Den stundande prisökningen slår alltså hårdare om du hör till den delen av befolkningen som kör mest. Men det är inte nödvändigtvis samma personer som har svårast att betala. Bilkörandet ökar i stora drag med inkomsten, och de flesta som kör riktigt mycket återfinns i den övre halvan av inkomstfördelningen
Studien visar att landsbygdsbor använder sina bilar mer än andra. Men det betyder inte att de är mer ekonomiskt utsatta. Roger Pyddoke, senior forskare i transportekonomi vid VTI och en av forskarna bakom studien, påpekar att det finns höginkomsttagare även på landsbygden och att en stor del av bilresandet sker på fritiden.
– Alla som bor på landsbygden är inte fattiga, och mycket av bilkörandet är ett val, säger han.
Han är därför kritisk till generella skattesänkningar på drivmedel, som även gynnar bilägare som kör mycket utan att vara ekonomiskt utsatta.
– Det är ju inte det mest rationella sättet att hantera skattemedel på, att sänka skatter, eftersom det är ett trubbigt verktyg för att stödja de som saknar möjlighet att byta till alternativ för den fossildrivna bilen.
Roger Pyddoke tror inte att skattehöjningen blir ett stort problem för de allra flesta. Även med de nya skatterna ligger bensinpriset under toppnivån 2022 och långt under priserna i Norge, Finland och Danmark.
Samtidigt kan vissa hushåll med små ekonomiska marginaler ha svårare att anpassa sig till högre bränslepriser. Äldre bensin- och dieselbilar är vanligare bland låginkomsttagare, som inte alltid har råd att byta till elbil.
– Problemet med snabba, stora prisökningar är att människor blir överrumplade. Det kan finnas grupper som temporärt drabbas extra hårt, säger han.