Nya regler för fridlysta arter – nio akut hotade arter har setts i Jämtland

Jämtlands länFridlysta arter
Bild på den europeiska igelkotten.
Hrald, Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0 , via Wikimedia Commons)
Ladda ner högupplöst

Den 1 november träder nya regler för fridlysta arter i kraft. Knappt 250 arter blir fridlysta. I Jämtlands län har 63 av dem observerats under de senaste två åren, till exempel de akut hotade arterna Ramboldia subcinnabarina, lunglavshårprick och dvärgblylav.

Av de 63 fridlysta arter som har rapporterats i Jämtlands län under de senaste två åren klassas tio som akut hotade, 20 som starkt hotade och två som sårbara i SLU Artdatabankens rödlista. 57 av dem har verifierats i Jämtland någon gång under de senaste 20 åren. Det visar Newsworthys genomgång av observationsdata från Artportalen.

Bland de akut hotade arterna finns Ramboldia subcinnabarina, lunglavshårprick, dvärgblylav och laxrosa ticka.

De mest hotade fridlysta arterna som har rapporterats i Jämtlands län under de senaste två åren
ArtObservationer senaste två årenTyp av artRödlistanSkydd
Ramboldia subcinnabarina*4LavarAkut hotadStrikt
Lunglavshårprick3LavarAkut hotadStrikt
Dvärgblylav3LavarAkut hotadStrikt
Laxrosa ticka1SvamparAkut hotadFörstärkt
Vedtrådmossa6MossorAkut hotadStrikt
Västlig gytterlav3LavarAkut hotadStrikt
Storporig brandticka3SvamparAkut hotadStrikt
Kolticka16SvamparAkut hotadFörstärkt
Kritporing11SvamparAkut hotadStrikt
Äkta stormhatt3KärlväxterAkut hotadGrundläggande

Av de arter som rapporterats i Jämtlands län får sju arter strikt skydd, 23 arter förstärkt skydd, 25 arter grundläggande skydd och åtta arter begränsat skydd med de nya reglerna. För arter med strikt skydd är det förbjudet att avsiktligt döda, fånga eller störa djuren och att plocka eller gräva upp växterna, och till skillnad från övriga kategorier finns inget undantag för pågående markanvändning.

Det är värt att notera att observationerna i Artportalen bygger på rapporter från användare, och att en art som inte har rapporterats ändå kan finnas i länet. Mängden observationer kan också påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser. Vissa arters observationer är också sekretessbelagda, vilket gör att de inte syns i Artportalen.

Igelkotten fridlyst för första gången

Totalt sett är omkring 240 arter och underarter i Sverige fridlysta med de nya reglerna, varav 49 får strikt skydd. Flera arter, 131 stycken, har inte varit fridlysta tidigare, även om de kan ha varit skyddade mot jakt eller plockning på andra sätt.

En av de mest kända nya arterna som blir fridlysta är igelkotten. Arten pekades ut som hotad i den svenska rödlistan 2025, där den klassas som sårbar. Nu får den förstärkt skydd, vilket är den näst starkaste klassificeringen.

Igelkotten har tidigare varit fredad mot jakt via jaktlagen, men får alltså nu ett skydd som även omfattar betydande störning samt skada på fortplantningsområden och viloplatser.

Igelkotten förekommer framför allt i kulturbygder i Götaland, Svealand samt längs Norrlandskusten. Den är vanlig i villaområden, parker och trädgårdar, vilket gör att den blivit ett lätt offer för både gräsklippare och bilar. Den har också fått svårare att hitta mat på grund av användningen av insekticider i jordbruket. I dag uppskattas det att det finns omkring 30 000 individer i Sverige, men populationen minskar.

Igelkotten har rapporterats 118 gånger i Jämtlands län under de senaste två åren, senast i juli 2026.

Andra arter som rapporterats i Jämtlands län under de senaste två åren och som blir fridlysta för första gången är till exempel lilafotad fingersvamp, dvärgblylav och urskogsticka.

Samtidigt bedöms andra arter vara tillräckligt livskraftiga för att inte längre omfattas av fridlysning. Hit hör till exempel blåsippa och liljekonvalj.

– Välkända arter som blåsippa och liljekonvalj föreslår vi inte längre ska vara fridlysta eftersom det går bra för dem. Det innebär förstås att man även fortsättningsvis bara ska plocka dem med omdöme, säger Helene Lindahl, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Kommunerna i Jämtlands län

Flest fridlysta arter i länet under de senaste två åren, 37 stycken, har rapporterats i Härjedalens kommun. Sex arter i Jämtlands län har bara rapporterats i en enda kommun i hela landet under de senaste 20 åren: Ramboldia subcinnabarina (Strömsund), hårskållav (Åre), forskronlav (Åre), bredvingat skogsfly (Härjedalen) och brittisk torsklav (Åre) med flera. Fyra av dem har rapporterats under de senaste två åren. Samtliga har verifierade fynd.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.