Nya regler för fridlysta arter – två hotade arter har bara hittats i Kiruna

Kiruna kommunFridlysta arter
Tungticka i skog.

Den 1 november träder nya regler för fridlysta arter i kraft. Knappt 250 arter blir fridlysta. 27 av dem har observerats i Kiruna under de senaste två åren. Och två har inte rapporterats någon annanstans i Sverige.

Av de 27 fridlysta arter som har rapporterats i Kiruna kommun under de senaste två åren klassas en som akut hotad, fyra som starkt hotade och två som sårbara i SLU Artdatabankens rödlista. 23 av dem har verifierats i Kiruna någon gång under de senaste 20 åren. Det visar Newsworthys genomgång av observationsdata från Artportalen.

Högnordisk pärlemorfjäril, som klassas som akut hotad i rödlistan, har rapporterats en gång i Kiruna under de senaste två åren, senast i juli 2026.

De mest hotade fridlysta arterna som har rapporterats i Kiruna kommun under de senaste två åren
ArtObservationer senaste två årenTyp av artRödlistanSkydd
Högnordisk pärlemorfjäril*1FjärilarAkut hotadGrundläggande
Dvärgpärlemorfjäril*26FjärilarStarkt hotadGrundläggande
Tajgafjällfly2FjärilarStarkt hotadFörstärkt
Ametistporing7SvamparStarkt hotadFörstärkt
Urskogsticka1SvamparStarkt hotadFörstärkt
Knärot40KärlväxterSårbarGrundläggande
Igelkott1DäggdjurSårbarFörstärkt
Skogsfru4KärlväxterNära hotadGrundläggande
Dvärgyxne23KärlväxterLivskraftigGrundläggande
Fjällyxne51KärlväxterLivskraftigGrundläggande

Högnordisk pärlemorfjäril, Dvärgpärlemorfjäril, Nordisk igelkottsspinnare och Sibiriskt lundfly har inte rapporterats i någon annan kommun i landet än i Kiruna under de senaste 20 åren. Av dem har högnordisk pärlemorfjäril och dvärgpärlemorfjäril rapporterats under de senaste två åren. Samtliga har verifierade fynd.

Av de arter som rapporterats i Kiruna kommun får fyra arter förstärkt skydd, 17 arter grundläggande skydd och sex arter begränsat skydd med de nya reglerna.

Det är värt att notera att observationerna i Artportalen bygger på rapporter från användare, och att en art som inte har rapporterats ändå kan finnas i kommunen. Mängden observationer kan också påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser. Vissa arters observationer är också sekretessbelagda, vilket gör att de inte syns i Artportalen.

Igelkotten fridlyst för första gången

Totalt sett är omkring 240 arter och underarter i Sverige fridlysta med de nya reglerna, varav 49 får strikt skydd. Flera arter, 131 stycken, har inte varit fridlysta tidigare, även om de kan ha varit skyddade mot jakt eller plockning på andra sätt.

En av de mest kända nya arterna som blir fridlysta är igelkotten. Arten pekades ut som hotad i den svenska rödlistan 2025, där den klassas som sårbar. Nu får den förstärkt skydd, vilket är den näst starkaste klassificeringen.

Igelkotten har tidigare varit fredad mot jakt via jaktlagen, men får alltså nu ett skydd som även omfattar betydande störning samt skada på fortplantningsområden och viloplatser.

Igelkotten förekommer framför allt i kulturbygder i Götaland, Svealand samt längs Norrlandskusten. Den är vanlig i villaområden, parker och trädgårdar, vilket gör att den blivit ett lätt offer för både gräsklippare och bilar. Den har också fått svårare att hitta mat på grund av användningen av insekticider i jordbruket. I dag uppskattas det att det finns omkring 30 000 individer i Sverige, men populationen minskar.

Igelkotten har rapporterats en gång i Kiruna kommun under de senaste två åren, senast i augusti 2025.

Andra arter som rapporterats i Kiruna kommun under de senaste två åren och som blir fridlysta för första gången är till exempel urskogsticka, dvärgpärlemorfjäril och högnordisk pärlemorfjäril.

Samtidigt bedöms andra arter vara tillräckligt livskraftiga för att inte längre omfattas av fridlysning. Hit hör till exempel blåsippa och liljekonvalj.

– Välkända arter som blåsippa och liljekonvalj föreslår vi inte längre ska vara fridlysta eftersom det går bra för dem. Det innebär förstås att man även fortsättningsvis bara ska plocka dem med omdöme, säger Helene Lindahl, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Fridlysta arter i Norrbottens län

I Norrbottens län har 54 av de 238 fridlysta arterna rapporterats under de senaste två åren, varav sju klassas som akut hotade. Fem av dem har verifierats i länet någon gång under de senaste 20 åren. Flest arter under de senaste två åren, 30 stycken, har rapporterats i Gällivare kommun.

I Norrbotten finns ytterligare en fridlyst art som bara har rapporterats i en enda kommun i landet: kvistporlav (Boden). Arten har inte rapporterats under de senaste två åren. Den har verifierade fynd.

De mest hotade fridlysta arterna som har rapporterats i Norrbottens län under de senaste två åren
ArtObservationer senaste två årenTyp av artRödlistanSkydd
Högnordisk pärlemorfjäril*1FjärilarAkut hotadGrundläggande
Lämmelporing6SvamparAkut hotadFörstärkt
Storporig brandticka2SvamparAkut hotadStrikt
Kolticka4SvamparAkut hotadFörstärkt
Kritporing28SvamparAkut hotadStrikt
Äkta stormhatt1KärlväxterAkut hotadGrundläggande
Ål1FiskarAkut hotadStrikt
Dvärgpärlemorfjäril*26FjärilarStarkt hotadGrundläggande
Tajgafjällfly2FjärilarStarkt hotadFörstärkt
Ametistporing20SvamparStarkt hotadFörstärkt

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.