Samhällsvetenskapsprogrammet tog över förstaplatsen från teknik när Ljusnarsbergseleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
47 elever folkbokförda i Ljusnarsberg sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 28 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 60 procent av de sökande och är 1,3 procentenheter fler än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 19 personer, eller drygt 40 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Ljusnarsberg sökte 47 personer ett nationellt program.

Yrkesprogrammen har i princip alltid varit populärast bland elever i Ljusnarsberg – åtminstone sedan läroplanen 2011 infördes. Som störst var glappet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram läsåret 2013/14, när 25 procent sökte högskoleförberedande program och drygt 73 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2017/18 – när skillnaden var som minst – var det jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
Kvinnorna valde högskoleförberedande program
Bland kvinnorna i Ljusnarsberg är det dock flest som valt högskoleförberedande program i första hand, drygt 71 procent jämfört med knappt 29 procent som valde yrkesprogram. Bland männen sökte knappt 85 procent yrkesprogram och drygt 15 procent högskoleförberedande program.
Samhäll tar över förstaplatsen
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Ljusnarsberg lockade det högskoleförberedande samhällsvetenskapsprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte elva personer, eller drygt 23 procent av eleverna. Därmed går samhäll om fjolårsettan, teknikprogrammet, som i år lockade en elev i kommunen.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Örebro län antas det råda överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Örebro län | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Viss brist | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Viss brist | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.

Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Örebro län valde knappt 51 procent högskoleförberedande program och drygt 46 procent yrkesprogram, men i två av tolv kommuner hade de högskoleförberedande programmen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (2) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 23,4 % | +12,3 |
| 2 (6) | El- och energiprogrammet | 17,0 % | +11,5 |
| 2 (6) | Fordons- och transportprogrammet | 17,0 % | +11,5 |
| 4 (13) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 8,5 % | |
| 5 (10) | Estetiska programmet | 6,4 % | +3,6 |
| 6 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 4,3 % | −4,1 |
| 6 (6) | Frisör- och stylistprogrammet | 4,3 % | −1,3 |
| 6 (3) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 4,3 % | −4,1 |
| 6 (10) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 4,3 % | +1,5 |
| 10 (6) | Ekonomiprogrammet | 2,1 % | −3,4 |
| 10 (14) | International Baccalaureate | 2,1 % | |
| 10 (1) | Teknikprogrammet | 2,1 % | −11,8 |
| 10 (10) | Barn- och fritidsprogrammet | 2,1 % | −0,7 |
| 10 (3) | Naturbruksprogrammet | 2,1 % | −6,2 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Askersund | 76,0 % | 20,9 % | 65,6 % | Fordon/transport |
| Degerfors | 61,8 % | 38,2 % | 52,0 % | Samhäll |
| Hallsberg | 61,6 % | 35,1 % | 63,0 % | Samhäll |
| Hällefors | 54,8 % | 39,7 % | 46,4 % | Samhäll |
| Karlskoga | 48,0 % | 50,6 % | 61,6 % | Ekonomi |
| Kumla | 48,5 % | 48,5 % | 64,2 % | Samhäll |
| Laxå | 66,2 % | 32,4 % | 51,4 % | Samhäll |
| Lekeberg | 57,2 % | 39,3 % | 60,7 % | Samhäll |
| Lindesberg | 50,0 % | 47,4 % | 62,2 % | Samhäll |
| Ljusnarsberg | 59,6 % | 40,4 % | 51,1 % | Samhäll |
| Nora | 55,2 % | 44,1 % | 68,3 % | Samhäll |
| Örebro | 38,2 % | 58,3 % | 56,2 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |