Tomtar och troll, drakar och döda som går igen. Sverige är fullt av sägner om övernaturliga varelser, och många av dem finns beskrivna lokalt. Mellan 1920 och 1962 skrev folkminnesinsamlare ner 224 sägner om övernaturliga väsen på Orust.
Det finns 11 548 sägner om övernaturliga väsen nedtecknade i Institutet för språk och folkminnens (Isof) digitala arkiv Folke.
Berättelserna skildrar varelser som levde i skuggorna, och de äldsta är daterade så tidigt som 1839. Varelserna kunde orsaka olycka för vanligt folk, men också hjälpa till i vardagen för den som hade rent mjöl i påsen.
I databasen finns det hittills 224 sägner från tio socknar som kan knytas till Orusts kommun. De är nedtecknade av 35 folkminnesinsamlare och handlar om tio olika typer av väsen. Flest, 58 stycken, handlar om spöken och gastar.
I Morlanda socken berättades det år 1942 om spöken och gastar. Spöken är döda som inte fått ro. Gastar kunde gå igen där någon omkommit, ofta i hus eller vid stränder och vägar, och mylingar var själar av barn som dödats i hemlighet och därför ropade tills de fick en begravning. Hit hör också lyktgubbarna, ljus som syntes över myrar om natten och som sades vara döda som flyttat gränsstenar medan de levde. Många döda kom tillbaka för att ställa något till rätta.
Det var en, som frös ihjäl på en stor ö utanför Mollösund. Ön ligger som skydd för Mollösund och kallas Mollösunds hamn. Därifrån kunde man höra gastrop sedan. Han dog före min tid. Lars hette han. "Lars ropar", sa man. Jag vet inte om det var inbillning eller inte. Jag har tyckt mig höra det själv några gånger. Men nu har det inte hörts på några år. Lars hade varit Mollösundsbo. Folk hade drunknat vid Söskär och därifrån hördes också gastrop, sa de. Men inte nu på senare år.
Sägnen hos Isof ( sida 2 av 34 i volymen)
Sägnerna kunde också handla om troll och jättar. Troll och jättar bodde ofta i berg, stora stenar och i skogar. Sägner om dessa varelser kan till exempel förklara varför ett stort stenblock eller berg ligger där det ligger – för att en jätte kastat det. Trollen kunde lura in människor i berget eller byta ut barn mot sina egna. Den här berättades i Stala socken år 1960:
En änka på Kälkerön hade förlorat ett får. Hon gick till en klok och frågade, hur hon skulle bära sig åt för att få igen det. "Troligen har trollen tagit det", sa den kloke. "Du skall gå tre torsdagskvällar å rad och locka på ditt får." Det gjorde han och tredje torsdagskvällen fick han se det stod på en bergpall. Han gick upp och tog fåret med sig hem. Då hade det brännmärke på insidan av bägge låren.
Sägnen hos Isof ( sida 16 av 31 i volymen)
Tomten var gårdens väsen, en liten gubbe som skötte djuren och gav gården lycka. Men han var lättstött. Blev han illa behandlad, till exempel om han inte fick smör i julgröten, kunde han straffa folket eller flytta och ta lyckan med sig. Så här kunde det låta när man i Röra socken berättade om dem år 1948:
Det var på en gård Vräland, 1) där hade de en nisse, tala de om. Han forade krätura fint. Men de stötte sej med honom. Han skulle ha gröt om kvällen med en smörkladd i. En gång skämtade de med honom och la' smöret i botten. När han inte fann något smör, gick han och vred huvudet löst på den bästa kon. Sen fortsatte han att äta och då fick han se smöret. Då tog han den döda kon och bar henne till Hoga, för där fanns en ko, som var ackurat lik den, som han hade tagit livet av. Han tog den kon och la dit den störta kon i stället. 1) Jämför Bergstrand: Bohuslänska sägner sid. 75! Nr. 157!
Sägnen hos Isof ( sida 1 av 74 i volymen)
| Väsen | Antal sägner | Exempel |
|---|---|---|
| Spöken och gastar | 58 | Gasten det är döda, som ge rop tidtals.… (”Gasten”, sida 1 i volymen) |
| Troll och jättar | 53 | I ett berg på ön Orust bodde troll. Dessa… (”Trollsägen. Ringbocken”, sida 18 i volymen) |
| Tomtar | 29 | … Om nätterna hörde man hur det arbetades… (”Nisse”, sida 21 i volymen) |
| Vattenväsen | 25 | Det var Necklas i Björneröd, som berätta,… (”Havsfru. (gav vind för 5:skilling)”, sida 1 i volymen) |
| Häxor och trollkarlar | 15 | Finnar var trollpack allt ihop. Det var… (”Häxor och trollkarlar”, sida 13 av 48) |
| Djävulen | 14 | … De som fick pengar fort och blev rika,… (”Djävulen”, sida 1 av 48) |
| Maran och varulven | 12 | Maran, som red hästen. En bonde hade under… (”Maran”, sida 46 i volymen) |
| Skogsväsen | 11 | Skogsrå såg man ofta föritia här å Orust.… (”Skogsrå”, sida 10 i volymen) |
| Tjuvmjölkande väsen | 4 | … Om det var någon som hade… (”Bjäran”, sida 10 av 48) |
| Drakar och övernaturliga djur | 3 | Hjulorm har jag sett en. Det är nog… (”Drakar. Ormar.”, sida 3 av 74) |
Platsen har betydelse
Isofs arkiv innehåller miljontals sidor text och omkring 25 000 timmar inspelat material. Mycket återstår fortfarande att digitalisera. De 11 548 sägner som vi utgår från i den här artikeln står bara för en bråkdel av allt material.
Det är framför allt Västsverige som är överrepresenterat. Enligt Tommy Kuusela, folklorist och forskningsarkivarie vid Isof, beror det på att digitaliseringen utvecklades vid myndighetens arkiv i Göteborg, som historiskt har fokuserat på västsvenska folkminnen.
– Arkivet här i Uppsala är mer än tio gånger så stort, men vi har knappt börjat digitalisera det materialet, säger han.
Men trots luckorna i det digitala materialet finns det geografiska skillnader i själva folktron, berättar Tommy Kuusela.
– Ett exempel är de underjordiska. Det handlar om väsen som lever som människor, föder barn och gifter sig, festar och arbetar, men som oftast är osynliga och lever under jorden, nära människan. I Norrland är de ofta stora som människor, medan de i södra Sverige oftare beskrivs som små pysslingar.
De underjordiska kunde också ha olika namn. I Dalarna och Norrland talade man exempelvis om vittror, medan andra benämningar användes längre söderut.
I de digitaliserade sägner som går att knyta till Norrland är det just vittrorna som dominerar. I Ångermanland, Hälsingland och Härjedalen handlar fler av de registrerade sägnerna om dem än om något annat väsen.
Längs kusterna är det i materialet något vanligare med spöken än i inlandet. En möjlig förklaring är berättelserna om drunknade sjömän och fiskare som inte fått någon grav och därför sades gå igen.
Sägner om spöken och gastar, följt av troll och jättar, är vanligast i det digitaliserade materialet sett till landet som helhet.
Folktron lever vidare
Men sägnerna handlade inte bara om skrämmande varelser. De kunde också hjälpa människor att förstå sin omgivning och sätta upp regler för hur man skulle bete sig.
– Det man kan säga är att sägnerna ofta användes för att förklara sin omgivning. Det som var oförklarligt förklarade man genom folktron, säger Tommy Kuusela.
Ett exempel är gårdstomten, som förekommer i stora delar av Norden. Han tog hand om djuren och såg till att ordningen upprätthölls på gården. Den som misskötte sina sysslor kunde straffas. Men på Island saknas de här historierna helt, eftersom man inte har bondgårdar på samma sätt och därmed inget behov av en gårdstomte.
Och de övernaturliga berättelserna hänger kvar än i dag – men i modifierad form.
Under hösten har till exempel skräckhistorier om Katten i hatten spridits bland barn och unga på sociala medier. Inläggen spred falska rykten om att den välkända barnboksfiguren befann sig vid, eller var på väg till, olika skolor och att något hemskt skulle inträffa där.
Tommy Kuusela ser likheter med äldre tiders folktro. Förr var skogarna och naturen fyllda av okända väsen. I dag kan skräckberättelserna i stället spridas genom internet.
– Katten i hatten är ju uppenbart övernaturlig, men i de här klippen och i barnens föreställningsvärld så blir den levande. Och då blir föräldrar rädda för att det ska hända saker.
Han jämför med de stora clownlarmen som spreds över stora delar av världen för omkring tio år sedan.
– De var bara aktiva när det var mörkt och dök upp på alla möjliga konstiga platser. Polisen åkte på jättemånga larm men hittade inga clowner.
Orusts kommun ligger i trakterna kring Bohuslän, där tomten ofta kallades för nisse. Ordet förekommer i sägner från 29 socknar i området, och kan möjligen kopplas till närheten till Norge där tomte heter just nisse.