Priserna ökar i Gislaved: Läget på elmarknaden i september

Gislaveds kommunElmarknadentorsdag 1 oktober 2026

Martin Olsson, Newsworthy

Små prisförändringar jämfört med augusti, större import än export under 23 timmar och återigen en månad då vindkraften stod för en större del av produktionen än kärnkraften.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade i Gislaved i september

Gislaveds kommun tillhör två elområden, tätorten Gislaved ligger i elområde 3, medan till exempel Smålandsstenar, Skeppshult och Reftele tillhör elområde 4. Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – steg i båda områdena i september: I elområde 3 landade månadspriset per kilowattimme på 87 öre och i elområde 4 120 öre. Motsvarande priser i augusti var 67 öre (elområde 3) och 80 öre per kilowattimme (elområde 4). Rekordnoteringarna är 269 öre per kilowattimme i elområde 3 och 305 öre per kilowattimme i elområde 4. De noterades i december 2022 respektive augusti 2022. För ett år sedan, i september 2025, var snittpriset 52 öre per kilowattimme i elområde 3 och 71 öre per kilowattimme i elområde 4.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.

Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Gränsen mellan elområde 3 och 4 skär som sagt genom Gislaveds kommun. I september var priset i elområde 4 33 öre högre än i elområde 3.

Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena generellt ökat. Skillnaden på 74 öre mellan det område med högst pris – SE4 – och det med lägst – SE1 – är relativt stor, som mest har det skiljt 287 öre.

Elpriset under de senaste åren i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme – och skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i september i elområde 3 inträffade mellan klockan 19 och 20 den 22 september, då kostade en kilowattimme 337 öre. Som lägst var priset i området −2 öre. I elområde 4 toppade priset mellan klockan 19 och 20 den 14 september på 831 öre per kilowattimme. Det är det näst högsta timpriset hittills.Som lägst kostade elen i området −1 öre per kilowattimme.

Under september var timpriserna negativa under 4 timmar. Negativa priser har noterats under elva av de senaste tolv månaderna.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i september

Under september förbrukades det ungefär 9 400 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär två procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet. Enligt SMHI var september varmare än normalt.

Den 17 september konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 8.00 och 9.00 den 25 september.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 44 procent av elproduktionen under september från vattenkraft, medan omkring 27 procent kom från vind och 24 procent kom från kärnkraft.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juli 2026 – har solkraften stått för ungefär 2,7 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 74 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Ringhals 3 och 4 är avställda för revisionsarbeten och sedan 6 september genomgår även Forsmark 1 revision.

Vindkraften stod alltså för cirka 27 procent av elproduktionen i september. Det motsvarar ungefär 2 900 gigawattimmar, vilket är den största totalproduktionen för någon september-månad och är omkring 300 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Men tittar man på hela året har vindkraften producerat färre gigawattimmar än året innan (−6,2 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 60 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer import än export under 23 timmar i september

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tolv åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Under kortare tidsperioder händer det att Sverige har nettoimport. Under september importerade Sverige mer el än man exporterade under 23 timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt någon enstaka gång.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under september exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från CTA|NO.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Elpriserna ökade i Gislaved i september

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i september

3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft

4. Export och import: Mer import än export under 23 timmar i september

Lokal, datadriven journalistik