Färre högstadieelever klarade gymnasiebehörighet i Växjö – skola för skola

Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasiet minskade något i Sverige förra året. Även på skolorna i Växjö minskade andelen behöriga. Här är resultaten – skola för skola.

82 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de 16 högstadieskolorna i Växjö kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2025 (85 procent).

Högst andel – 95 procent – nådde gymnasiebehörighet på Prolympia Växjö. Det skulle dock kunna vara så att andelen är ännu högre på Växjö Internationella Grundskola 7-9. Den exakta siffran omfattas av sekretess, men åtminstone 23 av 27 elever (85–96 procent) klarade behörigheten.

På Elin Wägnerskolan 1 var motsvarande siffra 64 procent, vilket gör att skolan tillhör den tiondel av skolorna i landet med lägst andel behöriga.

Det ska noteras att i en del kommuner kan det vara en resursskola eller en skola med många resursklasser som hamnar i botten.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen. Kraven skiljer sig också mellan olika program.

Prolympia Växjö är den skola i hela Kronobergs län med högst andel behöriga. Det skulle dock kunna vara så att Växjö Internationella Grundskola 7-9 (Växjö) hade ännu högre andel behöriga. Länets lägsta andel behöriga finns i Kungshögsskolan 3 i Ljungby kommun, 60 procent.

Pojkarna har gått om flickorna

I hela landet var andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram 84 procent. Det är en liten minskning jämfört med året innan. Och för första gången var andelen pojkar som blev behöriga något högre än andelen flickor.

– Skillnaden i behörighet till gymnasieskolan mellan pojkar och flickor har minskat under de senaste tio åren. Den skillnad statistiken nu visar med större andel behöriga pojkar är dock liten, och utvecklingen ser olika ut i olika grupper. Därför är det viktigt att inte dra för stora slutsatser av ett enskilt års resultat. Det är först när vi följer resultaten över tid som vi kan se om den här förändringen håller i sig, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Som Skolverket konstaterat tidigare har föräldrarnas utbildningsbakgrund störst betydelse för resultaten. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.

Andelen elever med godkända betyg har ökat i 12 av 17 obligatoriska ämnen – men matematik är inte ett av dem.

– Det är ofta matematiken det faller på när elever inte blir behöriga till gymnasiet. Det är därför särskilt bekymmersamt att vi ser försämrade resultat just här. Skolverket kommer fortsätta analysera resultaten och det är viktigt att också skolor och huvudmän ser över hur undervisningen och stödet kan stärkas för att fler elever ska bli godkända i matematik, säger Anna Castberg.