Läget på elmarknaden i Oskarshamn i augusti i fyra punkter

Oskarshamns kommunElmarknadentorsdag 3 september 2026

Artur Zudin, Unsplash

Små prisförändringar jämfört med juli, lägre konsumtion än vanligt och större import än export under åtta timmar. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna i Oskarshamn i augusti

Oskarshamns kommun tillhör två elområden, tätorten Oskarshamn ligger i elområde 4, medan till exempel Kristdala, Fårbo och kärnkraftverket tillhör elområde 3. Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – landade på 80 öre per kilowattimme i elområde 4 och 67 öre per kilowattimme i elområde 3 i augusti. Motsvarande priser i juli var 86 öre (elområde 4) och 54 öre per kilowattimme (elområde 3). Rekordnoteringarna är 305 öre per kilowattimme i elområde 4 och 269 öre per kilowattimme i elområde 3. De noterades i augusti 2022 respektive december 2022. För ett år sedan, i augusti 2025, var snittpriset 73 öre per kilowattimme i elområde 4 och 49 öre per kilowattimme i elområde 3.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.

Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Gränsen mellan elområde 3 och 4 skär som sagt genom Oskarshamns kommun. I augusti var priset i elområde 4 13 öre högre än i elområde 3.

Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena generellt ökat.

Elpriset under de senaste åren i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme – och skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i augusti i elområde 4 inträffade mellan klockan 19 och 20 den 13 augusti, då kostade en kilowattimme 283 öre. Som lägst var priset i området 0 öre. I elområde 3 toppade priset samtidigt på 232 öre per kilowattimme. Som lägst kostade elen i området 0 öre per kilowattimme.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i augusti

Under augusti förbrukades det ungefär 9 000 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär två procent mindre än snittet för månaden. I augusti vänder historiskt sett konsumtionen uppåt igen efter sommarsemestern.

Den 31 augusti konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 12.00 och 13.00 den 28 augusti.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 37 procent av elproduktionen under augusti från vattenkraft, ungefär 31 procent från kärnkraft och runt 25 procent från vindkraft.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juni 2026 – har solkraften stått för ungefär 2,6 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,1 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 74 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 25 procent av elproduktionen i augusti. Det motsvarar ungefär 2 700 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Men tittar man på hela året har vindkraften producerat färre gigawattimmar än året innan (−7,1 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 50 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer import än export under åtta timmar i augusti

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tolv åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Under kortare tidsperioder händer det att Sverige har nettoimport. Under augusti importerade Sverige mer el än man exporterade under åtta timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt någon enstaka gång.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under augusti exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Litauen.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Elpriserna i Oskarshamn i augusti

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i augusti

3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft

4. Export och import: Mer import än export under åtta timmar i augusti

Lokal, datadriven journalistik