Inte någon gång under 2000-talet har andelen äldre väljare varit högre i Färgelanda. Det står klart sedan röstlängderna inför höstens val har fastställts.
När Färgelandaborna går till valurnorna i höst har 5 064 rösträtt i valet till kommunfullmäktige. Det är det lägsta antalet röstberättigade i kommunen under hela 2000-talet.
Precis som i riket som helhet har andelen väljare som är 65 år eller äldre aldrig varit högre i Färgelanda. I höstens val handlar det om 1 749 personer, vilket motsvarar 35 procent av alla röstberättigade. Andelen över 65 år är högre i Färgelanda än i riket som helhet.
I Färgelanda är 36 procent av de röstberättigade 65 år eller äldre. I Högsäter och norra kommundelen är motsvarande siffra 35 procent och 33 procent i Ödeborg-Stigen.
Samtidigt har 647 personer mellan 18 och 29 år rösträtt i höstens kommunalval i Färgelanda – eller 13 procent av de röstberättigade. Det är färre än någonsin under 2000-talet.
Det finns skillnader mellan hur de båda väljargrupperna röstar: I riksdagsvalet 2022 röstade till exempel de äldre i högre utsträckning på Socialdemokraterna och de yngre oftare på Vänsterpartiet eller Moderaterna, enligt SVT:s valundersökning. Yngre rankade oftare jämställdhet och skattefrågor som de viktigaste skälen för sitt partival. De äldre var mer intresserade av äldreomsorg och pensioner.
Enligt samma undersökning var det vanligare att yngre väljarna bytte parti. Nästan hälften av de yngre som hade rösträtt 2018 bytte parti 2022.
I Färgelanda är andelen unga 14 procent i Färgelanda, 13 procent i Högsäter och norra kommundelen och 12 procent i Ödeborg-Stigen.
263 förstagångsväljare i Färgelanda
I Färgelanda är det totalt 263 personer som får rösta för första gången i höst. Det motsvarar 5,2 procent av de röstberättigade. Andelen förstagångsväljare har ökat något jämfört med 2022 då andelen förstagångsväljare var den lägsta hittills under 2000-talet.
I Färgelanda får 5,8 procent av de röstberättigade gå till valurnorna för första gången i september. I Ödeborg-Stigen är andelen förstagångsväljare 4,3 procent och Högsäter och norra kommundelen är andelen 5,4 procent.
I hela riket är 5,9 procent av de röstberättigade i kommunalvalen förstagångsväljare, vilket alltså är högre andel än i Färgelanda. De svenska förstagångsväljarna är fler i årets val än de var 2022
Så många icke-medborgare får rösta i Färgelanda
För att få rösta i riksdagsvalet krävs att man är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. På kommun- och regionnivå ska väljaren vara folkbokförd i kommunen eller regionen, och man kan ha rösträtt även om man är medborgare i ett annat land. För EU-länder, Island och Norge räcker det att vara folkbokförd. För medborgare i annat land, eller statslös, krävs att hen är folkbokförd i Sverige i minst tre år före valdagen.
Av dem som har rösträtt i höstens val i Färgelanda är 4,2 procent inte svenska medborgare. Andelen icke-medborgare är en procentenhet mindre än 2022.
| Valdistrikt | Röstberättigade | Förstagångsväljare | 18–29 år | 65– år | Ej medborgare |
|---|---|---|---|---|---|
| Färgelanda | 1 831 | 5,8 % | 13,7 % | 35,9 % | 4,1 % |
| Ödeborg-Stigen | 1 665 | 4,3 % | 11,8 % | 32,9 % | 5,3 % |
| Högsäter och norra kommundelen | 1 568 | 5,4 % | 12,7 % | 34,8 % | 3,3 % |