Inte någon gång under 2000-talet har andelen äldre väljare varit högre i Säter. Det står klart sedan röstlängderna inför höstens val har fastställts.
När Säterborna går till valurnorna i höst har 8 986 rösträtt i valet till kommunfullmäktige. Det är ungefär lika många som 2022.
Precis som i riket som helhet har andelen väljare som är 65 år eller äldre aldrig varit högre i Säter. I höstens val handlar det om 3 145 personer, vilket motsvarar 35 procent av alla röstberättigade. Andelen över 65 år är högre i Säter än i riket som helhet.
Det valdistrikt med högst andel äldre väljare i kommunen är Säter S där knappt 40 procent av de röstberättigade är över 65 år. I andra änden av skalan finns Gustafs N: där är omkring 33 procent 65 år eller äldre.
| Valdistriktsnamn | Andel 65 år och äldre |
|---|---|
| Säter S | 38,3 % |
| Säter N | 35,4 % |
| Stora Skedvi | 35,3 % |
| Gustafs S | 33,6 % |
| Säter omland | 33,0 % |
| Gustafs N | 32,8 % |
Samtidigt har 1 058 personer mellan 18 och 29 år rösträtt i höstens kommunalval i Säter – eller 12 procent av de röstberättigade. Det är färre än någonsin under 2000-talet.
Det finns skillnader mellan hur de båda väljargrupperna röstar: I riksdagsvalet 2022 röstade till exempel de äldre i högre utsträckning på Socialdemokraterna och de yngre oftare på Vänsterpartiet eller Moderaterna, enligt SVT:s valundersökning. Yngre rankade oftare jämställdhet och skattefrågor som de viktigaste skälen för sitt partival. De äldre var mer intresserade av äldreomsorg och pensioner.
Enligt samma undersökning var det vanligare att yngre väljarna bytte parti. Nästan hälften av de yngre som hade rösträtt 2018 bytte parti 2022.
Störst andel unga väljare i Säter finns i Säter N där 13 procent av de röstberättigade är mellan 18 och 29 år.
443 förstagångsväljare i Säter
Högst andel förstagångsväljare finns dock i Säter N och Säter omland, där 5,1 procent av de röstberättigade får gå till valurnorna för första gången i september. De är färre i Stora Skedvi, 4,7 procent.
| Valdistriktsnamn | Andel förstagångsväljare |
|---|---|
| Säter N | 5,1 % |
| Säter omland | 5,1 % |
| Säter S | 5,0 % |
| Gustafs S | 5,0 % |
| Gustafs N | 4,8 % |
| Stora Skedvi | 4,7 % |
I kommunen är det totalt 443 personer som får rösta för första gången i höst. Det motsvarar 4,9 procent av de röstberättigade. Andelen förstagångsväljare har ökat något jämfört med 2022.
I hela riket är 5,9 procent av de röstberättigade i kommunalvalen förstagångsväljare, vilket alltså är högre andel än i Säter. De svenska förstagångsväljarna är fler i årets val än de var 2022
Så många icke-medborgare får rösta i Säter
För att få rösta i riksdagsvalet krävs att man är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. På kommun- och regionnivå ska väljaren vara folkbokförd i kommunen eller regionen, och man kan ha rösträtt även om man är medborgare i ett annat land. För EU-länder, Island och Norge räcker det att vara folkbokförd. För medborgare i annat land, eller statslös, krävs att hen är folkbokförd i Sverige i minst tre år före valdagen.
Av dem som har rösträtt i höstens val i Säter är 2,9 procent inte svenska medborgare. Det är ungefär lika många som 2022. Flest är de i Säter N, där 4,6 procent av väljarna inte är svenska medborgare. Motsvarande siffra i Gustafs N, valdistriktet med minst andel som inte är svenska medborgare, är 1,7 procent av de röstberättigade.
| Valdistriktsnamn | Andel ej svenska medborgare |
|---|---|
| Säter N | 4,6 % |
| Säter S | 4,2 % |
| Säter omland | 2,2 % |
| Stora Skedvi | 2,1 % |
| Gustafs S | 2,1 % |
| Gustafs N | 1,7 % |
| Valdistrikt | Röstberättigade | Förstagångsväljare | 18–29 år | 65– år | Ej medborgare |
|---|---|---|---|---|---|
| Säter S | 1 908 | 5,0 % | 11,9 % | 38,3 % | 4,2 % |
| Säter N | 1 449 | 5,1 % | 13,3 % | 35,4 % | 4,6 % |
| Säter omland | 1 179 | 5,1 % | 10,5 % | 33,0 % | 2,2 % |
| Stora Skedvi | 1 818 | 4,7 % | 11,8 % | 35,3 % | 2,1 % |
| Gustafs N | 1 588 | 4,8 % | 11,5 % | 32,8 % | 1,7 % |
| Gustafs S | 1 044 | 5,0 % | 11,3 % | 33,6 % | 2,1 % |