Inte någon gång under 2000-talet har andelen äldre väljare varit högre i Ragunda. Det står klart sedan röstlängderna inför höstens val har fastställts.
När Ragundaborna går till valurnorna i höst har 4 173 rösträtt i valet till kommunfullmäktige. Det är det lägsta antalet röstberättigade i kommunen under hela 2000-talet.
Precis som i riket som helhet har andelen väljare som är 65 år eller äldre aldrig varit högre i Ragunda. I höstens val handlar det om 1 586 personer, vilket motsvarar 38 procent av alla röstberättigade. Andelen över 65 år är högre i Ragunda än i riket som helhet.
Det valdistrikt med högst andel äldre väljare i kommunen är Fors där drygt 40 procent av de röstberättigade är över 65 år. I andra änden av skalan finns Stugubyn: där är omkring 35 procent 65 år eller äldre.
| Valdistriktsnamn | Andel 65 år och äldre |
|---|---|
| Fors | 40,7 % |
| Hammaren | 39,1 % |
| Döviken | 35,9 % |
| Stugubyn | 35,4 % |
Samtidigt har 447 personer mellan 18 och 29 år rösträtt i höstens kommunalval i Ragunda – eller 11 procent av de röstberättigade. Det är färre än någonsin under 2000-talet.
Det finns skillnader mellan hur de båda väljargrupperna röstar: I riksdagsvalet 2022 röstade till exempel de äldre i högre utsträckning på Socialdemokraterna och de yngre oftare på Vänsterpartiet eller Moderaterna, enligt SVT:s valundersökning. Yngre rankade oftare jämställdhet och skattefrågor som de viktigaste skälen för sitt partival. De äldre var mer intresserade av äldreomsorg och pensioner.
Enligt samma undersökning var det vanligare att yngre väljarna bytte parti. Nästan hälften av de yngre som hade rösträtt 2018 bytte parti 2022.
Störst andel unga väljare i Ragunda finns i Hammaren där 12 procent av de röstberättigade är mellan 18 och 29 år.
180 förstagångsväljare i Ragunda
Högst andel förstagångsväljare finns dock i Döviken, där 6,4 procent av de röstberättigade får gå till valurnorna för första gången i september. De är färre i Stugubyn, 3,3 procent.
| Valdistriktsnamn | Andel förstagångsväljare |
|---|---|
| Döviken | 6,4 % |
| Hammaren | 4,2 % |
| Fors | 4,2 % |
| Stugubyn | 3,3 % |
I kommunen är det totalt 180 personer som får rösta för första gången i höst. Det motsvarar 4,3 procent av de röstberättigade. Andelen förstagångsväljare har ökat något jämfört med 2022.
I hela riket är 5,9 procent av de röstberättigade i kommunalvalen förstagångsväljare, vilket alltså är högre andel än i Ragunda. De svenska förstagångsväljarna är fler i årets val än de var 2022
Rekordmånga icke-medborgare får rösta i Ragunda
För att få rösta i riksdagsvalet krävs att man är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. På kommun- och regionnivå ska väljaren vara folkbokförd i kommunen eller regionen, och man kan ha rösträtt även om man är medborgare i ett annat land. För EU-länder, Island och Norge räcker det att vara folkbokförd. För medborgare i annat land, eller statslös, krävs att hen är folkbokförd i Sverige i minst tre år före valdagen.
Av dem som har rösträtt i höstens val i Ragunda är 6,5 procent inte svenska medborgare. Andelen har ökat varje val sedan 2002. Flest är de i Döviken, där 9,1 procent av väljarna inte är svenska medborgare. Motsvarande siffra i Stugubyn, valdistriktet med minst andel som inte är svenska medborgare, är 4,2 procent av de röstberättigade.
| Valdistriktsnamn | Andel ej svenska medborgare |
|---|---|
| Döviken | 9,1 % |
| Fors | 7,5 % |
| Hammaren | 6,5 % |
| Stugubyn | 4,2 % |
| Valdistrikt | Röstberättigade | Förstagångsväljare | 18–29 år | 65– år | Ej medborgare |
|---|---|---|---|---|---|
| Döviken | 640 | 6,4 % | 10,2 % | 35,9 % | 9,1 % |
| Hammaren | 1 509 | 4,2 % | 11,5 % | 39,1 % | 6,5 % |
| Fors | 923 | 4,2 % | 10,4 % | 40,7 % | 7,5 % |
| Stugubyn | 1 101 | 3,3 % | 10,2 % | 35,4 % | 4,2 % |