Priserna sjunker i Gävle: Läget på elmarknaden i juli

Gävle kommunElmarknadenmåndag 3 augusti 2026

Stora prisskillnader inom kommunen, lägre konsumtion än i fjol och vindkraften producerade mer än någon annan juli-månad.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Stora elprisskillnader i Gävle i juli

Gävle kommun tillhör två elområden, tätorten Gävle ligger i elområde 3, medan till exempel Bergby och Norrsundet tillhör elområde 2. Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – minskade i båda områdena i juli: I elområde 3 landade månadspriset per kilowattimme på 54 öre och i elområde 2 17 öre. Motsvarande priser i juni var 78 öre (elområde 3) och 44 öre per kilowattimme (elområde 2). Rekordnoteringarna är 269 öre per kilowattimme i elområde 3 och 206 öre per kilowattimme i elområde 2. De noterades i december 2022. För ett år sedan, i juli 2025, var snittpriset 37 öre per kilowattimme i elområde 3 och 16 öre per kilowattimme i elområde 2.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.

Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Historiskt sett har skillnaden varit störst mellan elområde 2 och elområde 3, där gränsen skär igenom Gävle kommun. I juli var priset i elområde 3 37 öre högre än i elområde 2.

Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena generellt ökat. Skillnaden på 70 öre mellan det område med högst pris – SE4 – och det med lägst – SE1 – är relativt stor, som mest har det skiljt 287 öre.

Elpriset under de senaste åren i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme – och skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i juli i elområde 3 inträffade mellan klockan 21 och 22 den 1 juli, då kostade en kilowattimme 148 öre. Som lägst var priset i området 0 öre, till och med någon bråkdels öre lägre än noll. I elområde 2 toppade priset mellan klockan 20 och 21 den 1 juli på 104 öre per kilowattimme. Som lägst kostade elen i området −3 öre per kilowattimme.

Under juli var timpriserna negativa under 2 timmar i elområde 3 och 17 timmar i elområde 2. Negativa priser har noterats under elva av de senaste tolv månaderna.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i juli

Under juli förbrukades det ungefär 8 200 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär fem procent mindre än snittet för månaden. Juli präglas av semester och är historiskt den månad då konsumtionen är som lägst.

Den 1 juli konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 15.00 och 16.00 den 2 juli.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 36 procent av elproduktionen under juli från vattenkraft, ungefär 29 procent från kärnkraft och runt 27 procent från vindkraft.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med maj 2026 – har solkraften stått för ungefär 2,6 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,1 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 74 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 27 procent av elproduktionen i juli. Det motsvarar ungefär 2 700 gigawattimmar, vilket är den största totalproduktionen för någon juli-månad och är omkring 1 100 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Men tittar man på hela året har vindkraften producerat färre gigawattimmar än året innan (−8 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 60 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer import än export under två timmar i juli

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tolv åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Under kortare tidsperioder händer det att Sverige har nettoimport. Under juli importerade Sverige mer el än man exporterade under två timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt någon enstaka gång.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under juli exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Stora elprisskillnader i Gävle i juli

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i juli

3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft

4. Export och import: Mer import än export under två timmar i juli

Lokal, datadriven journalistik