Nu ska de invasiva lupinerna stoppas – här växer de i Örnsköldsvik

I maj blev det olagligt odla, sälja eller sprida lupiner i Sverige. I flera kommuner engageras nu invånare för att bekämpa de invasiva växterna. I Örnsköldsviks kommun har lupiner rapporterats 269 gånger de senaste tio åren.

När EU förra året presenterade sin förteckning över invasiva arter som är förbjudna att sprida saknades de skadliga lupinerna. Men nu skärps reglerna för arterna ändå – åtminstone i Sverige. Den 15 maj i år togs blomsterlupinen och dess något mer okända släkting sandlupinen upp i den nya nationella förteckningen över invasiva främmande arter.

Förteckningen tar särskild hänsyn till svenska förhållanden och ställer i stort sett samma krav som för arter på EU:s lista. Det innebär att arterna nu är olagliga att odla, sprida eller sälja, och förbudet gäller både frö och planta.

Blomsterlupinen är en av de mest kända invasiva växtarterna i Sverige och är etablerad i nästan hela landet, precis som sandlupinen. Lupiner har rapporterats i samtliga svenska kommuner under de senaste tio åren. Bara under de senaste tolv månaderna har minst en av de båda arterna rapporterats i 265 av landets 290 kommuner. Det motsvarar ungefär nio av tio kommuner.

I Örnsköldsviks kommun har lupiner rapporterats 269 gånger i Artdatabanken sedan 2016. Under de senaste tolv månaderna har de observerats tio gånger i kommunen.

Lupinerna kommer ursprungligen från Nordamerika och började sannolikt odlas som prydnad i Sverige redan under mitten av 1800-talet. Växten spred sig snabbt och kring 1870-talet kunde rapporter verifiera att den hade förvildats i Skåne. Enligt Naturvårdsverket har även sandlupinen odlats under lång tid i Sverige, sannolikt så tidigt som 1840-talet. Lupinerna växer gärna längs vägkanter, men ses ofta även i trädgårdar och på ängsmark.

I Västernorrlands län har lupiner rapporterats i Artdatabanken omkring 2 200 gånger sedan 2016. De senaste tolv månaderna handlar det om 333 observationer. Flest observationer i länet under den senare perioden, 176, har skett i Sundsvalls kommun.

Det är värt att notera att observationerna till stor del är gjorda av privatpersoner. Olika observationer kan röra samma planta eller bestånd. Antalet observationer är därför inte ett exakt mått på hur många lupiner som finns eller hur stor utbredningen är i den aktuella kommunen.

Därför är lupinen ett problem i Sverige

Invasiva arter hör inte hemma naturligt i det ekosystem de etablerat sig i, och i Sverige hotar lupinerna den biologiska mångfalden. Lupiner kan tränga undan andra växter. De binder dessutom kväve och förändrar marken. Det missgynnar många arter som är anpassade till mer näringsfattiga miljöer som till exempel vägkanter och ängsmark.

När ängsblommor trängs undan kan det också få konsekvenser för pollinatörer. Humlor och bin dras gärna till lupinerna, men blommorna innehåller ingen nektar. Eftersom blomningstiden är kort kan det bli brist på mat när blommorna är borta, då andra växter redan har konkurrerats ut.

Varje prick motsvarar en observation av blomsterlupin eller sandlupin. Notera att rapporterna kan överlappa varandra.

Ladda ner i fler format

• Mindre karta, färre detaljer, 800 px: pngwebpjpg
• Mindre karta, färre detaljer, 1600 px: pngwebpjpg
• Större karta, fler detaljer, 1280 px: pngwebpjpg
• Större karta, fler detaljer, 2560 px: pngwebpjpg
• Med ram: pngwebpjpg
• 4:3: pngwebpjpg
• 16:9: pngwebpjpg
• 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg

Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

Det gäller för kommuner och privatpersoner

Med lupiner på den nationella förteckningen över invasiva arter ställs nya krav på både kommuner och privatpersoner. För kommuner, statliga myndigheter och regioner gäller samma regler som om arterna varit på EU:s förteckning, det vill säga att lupiner aktivt måste tas bort och motarbetas.

Privatpersoner kommer något lindrigare undan och behöver inte utrota lupiner på den egna tomten, men eftersom spridningsförbud gäller måste man som fastighetsägare se till att arten inte sprider sig utanför den egna tomten.

För att motarbeta lupiner krävs att bekämpning sker innan växterna hunnit blomma över. Naturvårdsverket rekommenderar slåtter två gånger per år, alternativt uppgrävning av plantorna med rötter.

I många kommuner engageras även invånarna i kampen mot lupinerna. I Arvidsjaur pågår just nu Lupinjakten Arvidsjaur, där invånarna uppmanas att ta bort lupiner och lämna in dem till kommunen. I Örnsköldsviks kommun betalas för andra året i rad föreningar som lämnar in säckar med lupiner, och i bland annat Säters kommun används spelifieringsappen Crowdsorca för att uppmana invånare att delta i bekämpningen.

Så engageras invånare mot lupiner i olika kommuner