Äldreomsorgen i landets kommuner har de senaste åren präglats av pandemin, och återhämtningen efter den. Men utvecklingen spretar åt olika håll. Samtidigt som nöjdheten med äldreboenden ökar igen, växer väntetiden för att komma dit.
Under den gångna mandatperioden har väntetiderna för att få plats i särskilt boende ökat i fler kommuner än där de minskat. Men när de äldre väl fått plats är de mer nöjda än tidigare. I Haparanda kommun har dock nöjdheten med äldreboendet fortfarande varit lägre, när vi jämför ett genomsnitt av de senaste mandatperioderna.
Längre väntetider till äldreboendet på många håll
Den genomsnittliga väntetiden för att få plats på särskilt boende kan variera mycket från år till år i en enskild kommun, men om vi jämför det senaste året vi har uppgifter från med mandatperiodens inledning, så har väntetiden ökat i fler kommuner än den minskat.
Den ökande snittväntetiden innebär i stort sett en återgång till hur det såg ut innan pandemin, men på kommunnivå pekar utvecklingen åt olika håll på olika ställen. Generellt är väntetiderna längre i större städer och kortare i mindre.
För Haparanda saknas uppgifter för de senaste åren, men år 2022 var den genomsnittliga väntetiden 85 dagar.
Fler nöjda med äldreboendet, färre med hemtjänsten
Varje år genomför Socialstyrelsen en stor enkät till brukare över hela landet, med frågor om bland annat hur nöjd man är med hemtjänst och äldreboende. Särskilt äldreboendenas betyg sjönk rejält under pandemin, men har nu i stort sett återhämtat sig. I stället är det nu hemtjänstens betyg som minskar på många håll.
Det finns ett tydligt mönster att brukarna är mest nöjda med hemtjänsten i småstäder och glesbygdskommuner, och minst nöjda i större städer. Försämringen i betyg är däremot spridd över hela landet.
I en enskild kommun kan betygen variera en hel del från år till år, beroende på vilka som svarat på enkäten. Men om vi slår ihop resultaten för den gångna mandatperioden och jämför med de båda tidigare, så är Haparanda en av de kommuner där nöjdheten med hemtjänst är högre nu än den var före pandemin. Här är bilden alltså ljusare än i riket som helhet.
När det gäller äldreboenden fanns alltså en tydlig pandemidipp, som de flesta kommuner de senaste åren ökat från.
Michaela Prochazka, samordnare av äldrefrågor på Socialstyrelsen, vill förklara det med pandemin:
– Då riktades omfattande kritik mot boendena, vilket kan ha bidragit till tydliga förbättringar. Personalen har fått mer kompetensutveckling och tillgången till läkare och sjuksköterskor har förbättrats.
Hon ställer det mot utvecklingen inom hemtjänsten.
– Där verkar satsningarna på kvalitetsförbättringar inte ha gett lika tydliga resultat. Därtill finns särskilda utmaningar inom hemtjänsten. Vid sjukfrånvaro kan det till exempel vara svårt att snabbt få in någon som kan täcka upp.
I Haparanda är nöjdheten med äldreboendet lägre nu än under både den förra och den förrförra mandatperioden.
