Högre elpriser än i juni i fjol: Här är läget på elmarknaden i Arvika

Arvika kommunElmarknadenI dag klockan 13.05

Martin Olsson, Newsworthy

Små prisförändringar jämfört med maj, större import än export under 61 timmaroch återigen en månad då vindkraften stod för en större del av produktionen än kärnkraften.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Här är elpriserna i Arvika i juni

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – landade på 78 öre per kilowattimme i juni i elområde 3 som Arvika tillhör. Det är ungefär samma nivå som månaden innan. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i juni 2025 – kostade en kilowattimme 23 öre.

Elpriset under de senaste åren i de olika elkområdena

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Elpriset timme för timme i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna mer över tid. Sedan oktober sätts priserna varje kvart. Dyraste timmen i juni i Arvika inträffade mellan klockan 20 och 21 den 1 juni, då kostade en kilowattimme i snitt 277 öre. Som lägst var snittpriset per timme i området 0 öre, till och med någon bråkdels öre lägre än noll. Under juni var timpriset negativt under 13 timmar. Negativa priser har noterats under elva av de senaste tolv månaderna.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i juni

Under juni förbrukades det ungefär 8 800 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär två procent mindre än snittet för månaden. Jämfört med samma månad i fjol var konsumtionen i princip lika stor. Juni är historiskt sett den månad då konsumtionen är som lägst, näst efter juli.

Den 15 juni konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 18 och 19.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 46 procent av elproduktionen under juni från vattenkraft, medan omkring 25 procent kom från vind och 21 procent kom från kärnkraft. Det är tionde månaden hittills – och den fjärde andra månaden i rad – då vindkraften totalt sett, över hela månaden, står för en större andel av elproduktionen än kärnkraften.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med april 2026 – har solkraften stått för ungefär 2,6 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,1 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 73 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 25 procent av elproduktionen i juni. Det motsvarar ungefär 2 400 gigawattimmar, vilket är mindre än samma månad i fjol. Och tittar man på hela året har vindkraften producerat färre gigawattimmar än året innan (−11,7 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 50 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer import än export under 61 timmar i juni

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste elva åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Under kortare tidsperioder händer det att Sverige har nettoimport. Under juni importerade Sverige mer el än man exporterade under 61 timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt någon enstaka gång.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under juni exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Här är elpriserna i Arvika i juni

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i juni

3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft

4. Export och import: Mer import än export under 61 timmar i juni

Lokal, datadriven journalistik