Högre elpriser än i maj i fjol: Här är läget på elmarknaden i Knivsta

Knivsta kommunElmarknadenI dag klockan 13.40

Martin Olsson, Newsworthy

Dyrare el än förra månaden – och dyrare än för ett år sedan, lägre konsumtion än i fjol och återigen en månad då vindkraften stod för en större del av produktionen än kärnkraften.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade i Knivsta i maj

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i maj i elområde 3 som Knivsta tillhör. Månadspriset var 77 öre per kilowattimme, vilket är 21 öre dyrare än i april. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i maj 2025 – kostade en kilowattimme 43 öre.

Elpriset under de senaste åren i de olika elkområdena

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Elpriset timme för timme i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna mer över tid. Sedan oktober sätts priserna varje kvart. Dyraste timmen i maj i Knivsta inträffade mellan klockan 20 och 21 den 7 maj, då kostade en kilowattimme i snitt 229 öre. Som lägst var snittpriset per timme i området −14 öre. Under maj var timpriset negativt under 26 timmar. Negativa priser har noterats under elva av de senaste tolv månaderna.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i maj

Under maj förbrukades det ungefär 9 400 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär fem procent mindre än snittet för månaden. Maj är en månad då konsumtionen typiskt sett på väg ner efter vintern, men ännu inte nått de lägre sommarnivåerna.

Den 13 maj konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 8 och 9.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 43 procent av elproduktionen under maj från vattenkraft, medan omkring 26 procent kom från vind och 22 procent kom från kärnkraft. Det är nionde månaden hittills – och den andra månaden i rad – då vindkraften totalt sett, över hela månaden, står för en större andel av elproduktionen än kärnkraften. Det kan nämnas att Oskarshamn 3 och Forsmark 2 stod stilla under maj, på grund av revision som inleddes tidigare i vår. Revision inleddes också av Ringhals 3 i början av maj och Ringhals 4 körs sedan ett par veckor på halv effekt på grund av läckage i ena generatorn.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med mars 2026 – har solkraften stått för ungefär 2,5 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,1 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 73 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 26 procent av elproduktionen i maj. Det motsvarar ungefär 2 900 gigawattimmar, vilket är knappt 400 gigawattimmar mindre än samma månad i fjol. Och tittar man på hela året har vindkraften producerat färre gigawattimmar än året innan (−10,3 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 60 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer import än export under 39 timmar i maj

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste elva åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Under kortare tidsperioder händer det att Sverige har nettoimport. Under maj importerade Sverige mer el än man exporterade under 39 timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt någon enstaka gång.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under maj exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Elpriserna ökade i Knivsta i maj

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i maj

3. Produktionen: Mer än en fjärdedel från vindkraft

4. Export och import: Mer import än export under 39 timmar i maj

Lokal, datadriven journalistik