Det blev dyrare att släppa ut koldioxid förra året. Svenljunga Värmeverk tillhör vinnarna i Västra Götaland när utsläppsrättshandeln summeras för 2025. Anläggningen använde bara en femtedel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt drygt 1 miljon kronor.
Priset för att släppa ut koldioxid ökade 2025 jämfört med 2024. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 74 euro – att jämföra med 66 euro året innan. Det är dock fortfarande något lägre än åren 2022-2023. Under 2025 har priserna varierat mellan omkring 60 och drygt 80 euro.
Ladda ner i fler format
- Originalformat, högupplöst: pngsvg
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.
Mängden utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet minskar varje år för att tvinga ned utsläppen över tid.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för dem som har utsläppsrätter över: 2020 hade anläggningar i Västra Götaland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 25 miljoner euro – 2025 var motsvarande siffra 33,6 miljoner euro.
Svenljunga Värmeverk vinnare
I Svenljunga tillhör Svenljunga Värmeverk vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för knappt 2 000 ton växthusgaser 2025, men släppte bara ut omkring 400 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Med ett snittpris på 74 euro motsvarar det ett värde på omkring 120 000 euro – drygt 1 miljon kronor. Allra störst överskott i Västra Götaland hade VAROPreemraff Lysekil i Lysekil.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Överskott | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| VAROPreemraff Lysekil | Lysekil | Raffinaderier samt distribution av olja och gas | 1 259 732 | 1 392 918 | +133 186 | 9,8 miljoner |
| Perstorp Oxo AB | Stenungsund | Kemiindustri | 95 473 | 178 014 | +82 541 | 6,1 miljoner |
| Skövdefabriken | Skövde | Mineralindustri (exkl. metaller) | 194 138 | 235 525 | +41 387 | 3,1 miljoner |
| Polyetenanläggningen | Stenungsund | Kemiindustri | 30 440 | 54 500 | +24 060 | 1,8 miljoner |
| Essity Hygiene and Health AB, Edet Bruk | Lilla Edet | Pappers- och massaindustri | 1 771 | 25 138 | +23 367 | 1,7 miljoner |
| Sobacken | Borås | El och fjärrvärme | 71 | 17 576 | +17 505 | 1,3 miljoner |
| Munkedals bruk | Munkedal | Pappers- och massaindustri | 7 820 | 23 746 | +15 926 | 1,2 miljoner |
| Riskullaverket | Mölndal | El och fjärrvärme | 1 631 | 15 749 | +14 118 | 1 miljon |
| Sävenäsverket | Göteborg | El och fjärrvärme | 2 661 | 16 711 | +14 050 | 1 miljon |
| Rya Värmecentral | Göteborg | El och fjärrvärme | 0 | 13 671 | +13 671 | 1 miljon |
| Stallbacka värmeverk | Trollhättan | El och fjärrvärme | 48 | 10 920 | +10 872 | 800 000 |
| Västerbyverket i Götene | Götene | El och fjärrvärme | 1 374 | 11 774 | +10 400 | 770 000 |
| Munksjö Paper AB, Billingsfors | Bengtsfors | Pappers- och massaindustri | 14 049 | 19 775 | +5 726 | 420 000 |
| Katrinefors bruk | Mariestad | Pappers- och massaindustri | 14 722 | 20 338 | +5 616 | 410 000 |
| Lextorps värmeverk | Trollhättan | El och fjärrvärme | 0 | 4 456 | +4 456 | 330 000 |
| Värmeverket KSS-Ryd | Skövde | El och fjärrvärme | 145 | 4 597 | +4 452 | 330 000 |
| Ulricehamn | Ulricehamn | Övrig industri | 33 | 4 312 | +4 279 | 320 000 |
| Assbergsverket | Mark | El och fjärrvärme | 258 | 4 080 | +3 822 | 280 000 |
| Hovhultsverket | Uddevalla | El och fjärrvärme | 0 | 3 698 | +3 698 | 270 000 |
| Katrinefors KVV | Mariestad | El och fjärrvärme | 2 601 | 5 708 | +3 107 | 230 000 |
| Mölnlycke FVC | Härryda | El och fjärrvärme | 0 | 2 685 | +2 685 | 200 000 |
| Baggeboverket i Tibro | Tibro | El och fjärrvärme | 446 | 2 883 | +2 437 | 180 000 |
| Värmeverket Hjo Energi AB | Hjo | El och fjärrvärme | 109 | 2 075 | +1 966 | 140 000 |
| Tidaholms Kraftvärmeverk | Tidaholm | El och fjärrvärme | 308 | 2 235 | +1 927 | 140 000 |
| Jabo Värmeverk | Tranemo | El och fjärrvärme | 34 | 1 931 | +1 897 | 140 000 |
| Vara Energi panncentral | Vara | El och fjärrvärme | 2 | 1 789 | +1 787 | 130 000 |
| Svenljunga Värmeverk | Svenljunga | El och fjärrvärme | 398 | 1 967 | +1 569 | 120 000 |
| Rosenlundsverket | Göteborg | El och fjärrvärme | 944 | 2 315 | +1 371 | 100 000 |
| Krongårdens värmeverk | Trollhättan | El och fjärrvärme | 35 | 1 194 | +1 159 | 90 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Västra Götaland. I Västra Götaland släppte till exempel Essity Hygiene and Health AB, Edet Bruk; Munkedals bruk; Munksjö Paper AB, Billingsfors och Katrinefors bruk ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2025 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Preemraff Göteborg har störst underskott i Västra Götaland
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2025 – utöver de fritt tilldelade. I Svenljunga var det dock inga anläggningar som hade några större underskott av utsläppsrätter, och den anläggning som hade största underskott på utsläppsrätter i Västra Götaland finns snarare inom raffinaderier samt distribution av olja och gas: Preemraff Göteborg. Anläggningen släppte ut omkring 547 000 ton koldioxid men hade bara fri tilldelning för omkring 348 000 ton. Det motsvarar ett värde på 14,7 miljoner euro, eller omkring 160 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Underskott | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Preemraff Göteborg | Göteborg | Raffinaderier samt distribution av olja och gas | 547 207 | 348 221 | −198 986 | 14,7 miljoner |
| Renovas avfallsförbränningsanläggning | Göteborg | El och fjärrvärme | 247 037 | 54 908 | −192 129 | 14,2 miljoner |
| St1 Refinery AB | Göteborg | Raffinaderier samt distribution av olja och gas | 577 518 | 388 090 | −189 428 | 14 miljoner |
| Lillesjöverket | Uddevalla | El och fjärrvärme | 62 380 | 9 024 | −53 356 | 3,9 miljoner |
| Nouryon Bohus Steam Reformer | Ale | Kemiindustri | 48 504 | 0 | −48 504 | 3,6 miljoner |
| Krackeranläggningen | Stenungsund | Kemiindustri | 585 134 | 541 751 | −43 383 | 3,2 miljoner |
| Värmeverk Filen | Lidköping | El och fjärrvärme | 54 650 | 19 154 | −35 496 | 2,6 miljoner |
| Ryaverket | Borås | El och fjärrvärme | 43 177 | 8 760 | −34 417 | 2,5 miljoner |
| Munkedals bruk – Samförbränningspanna | Munkedal | Pappers- och massaindustri | 25 167 | 0 | −25 167 | 1,9 miljoner |
| Värmekällan | Skövde | El och fjärrvärme | 32 136 | 13 172 | −18 964 | 1,4 miljoner |
| Ardagh Glass Limmared AB | Tranemo | Mineralindustri (exkl. metaller) | 58 175 | 46 482 | −11 693 | 860 000 |
| INOVYN Sverige AB | Stenungsund | Kemiindustri | 60 704 | 50 102 | −10 602 | 780 000 |
| Göteborgsraffinaderiet | Göteborg | Raffinaderier samt distribution av olja och gas | 27 423 | 18 314 | −9 109 | 670 000 |
| Volvo Skövdeanläggningen | Skövde | Övrig industri | 31 950 | 23 445 | −8 505 | 630 000 |
| Vargön Alloys AB | Vänersborg | Metallindustri (exkl. järn och stål) | 113 792 | 105 932 | −7 860 | 580 000 |
| Hällekisfabriken | Götene | Mineralindustri (exkl. metaller) | 39 135 | 34 375 | −4 760 | 350 000 |
| Site Stenungsund | Stenungsund | Kemiindustri | 81 150 | 76 938 | −4 212 | 310 000 |
| Rya Kraftvärmeverk | Göteborg | El och fjärrvärme | 8 107 | 6 860 | −1 247 | 90 000 |
Industrins utsläpp minskar
Industrins utsläpp från anläggningarna som ingår i EU:s utsläppsrättshandel var omkring 16 miljoner ton 2025, en minskning med 4,3 procent jämfört med 2024.
– Det är tydligt att systemet är ett framgångsrikt sätt att minska utsläppen av växthusgaser. Sedan utsläppshandeln infördes 2005 har utsläppen som täcks av systemet inom hela EU mer än halverats och vi har kommit en bra bit mot den utsläppsminskning som krävs för att EU ska nå sitt mål till 2030, säger Roman Hackl, chef på utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Naturvårdsverket bedömer att prisökningen beror på att utsläppsrätterna blir färre. Och i år är den fria tilldelningen betydligt lägre än 2025.
– För att nå EU:s mål till 2030 minskas den årliga tillförseln av nya utsläppsrätter till systemet i betydligt snabbare takt jämfört med tidigare år. Just nu minskas tillförseln med 88 miljoner utsläppsrätter varje år, säger Roman Hackl, i pressmeddelandet.
Ladda ner i fler format
- Originalformat, högupplöst: pngsvg
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.
De samlade svenska utsläppen har under de flesta år hållit sig inom den tilldelade kvoten av fria utsläppsrätter på nationell nivå.