Det blev dyrare att släppa ut koldioxid förra året. Gärstadverket i Linköping tillhör förlorarna i landet när utsläppshandeln summeras för 2025. Anläggningen hade ett underskott på fria utsläppsrätter motsvarande omkring 220 miljoner kronor.
Priset för att släppa ut koldioxid ökade 2025 jämfört med 2024. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 74 euro – att jämföra med 66 euro året innan. Det är dock fortfarande något lägre än åren 2022-2023. Under 2025 har priserna varierat mellan omkring 60 och drygt 80 euro.
Ladda ner i fler format
- Originalformat, högupplöst: pngsvg
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.
Mängden utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet minskar varje år för att tvinga ned utsläppen över tid.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för dem som har utsläppsrätter över: 2020 hade anläggningar i Östergötland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 5,5 miljoner euro – 2025 var motsvarande siffra 13,2 miljoner euro.
Linköping KVV vinnare
I Linköping tillhör Linköping KVV vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för knappt 12 000 ton växthusgaser 2025, men släppte bara ut drygt 7 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Med ett snittpris på 74 euro motsvarar det ett värde på omkring 320 000 euro – drygt 3 miljoner kronor. Allra störst överskott i Östergötland hade Skärblacka bruk i Norrköping.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Överskott | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Skärblacka bruk | Norrköping | Pappers- och massaindustri | 16 689 | 108 944 | +92 255 | 6,8 miljoner |
| Bravikens Pappersbruk | Norrköping | Pappers- och massaindustri | 45 258 | 108 571 | +63 313 | 4,7 miljoner |
| Bergsättersverken, Motala | Motala | El och fjärrvärme | 511 | 6 647 | +6 136 | 450 000 |
| HVC Sörby | Mjölby | El och fjärrvärme | 183 | 5 110 | +4 927 | 360 000 |
| Linköping KVV | Linköping | El och fjärrvärme | 7 456 | 11 746 | +4 290 | 320 000 |
| Sofidel Sweden AB | Kinda | Pappers- och massaindustri | 11 564 | 13 530 | +1 966 | 140 000 |
| Tornbyverket | Linköping | El och fjärrvärme | 8 | 1 424 | +1 416 | 100 000 |
| PC Facetten | Åtvidaberg | El och fjärrvärme | 128 | 1 483 | +1 355 | 100 000 |
| Ingelsta HVC | Norrköping | El och fjärrvärme | 0 | 1 002 | +1 002 | 70 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Östergötland. I Östergötland släppte till exempel Skärblacka bruk och Bravikens Pappersbruk ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2025 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Gärstadverket hade störst underskott i landet
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2025 – utöver de fritt tilldelade. Även i Östergötland står anläggningar inom el och fjärrvärme för de största underskotten.
I Linköping är det Gärstadverket – som precis som Linköping KVV drivs av Tekniska Verken i Linköping AB (publ) – som står för de största underskotten. Där fattades omkring 277 000 ton utsläppsrätter i fjol, vilket motsvarar ungefär 20,4 miljoner euro (omkring 220 miljoner kronor). Det är det största underskottet i landet.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Underskott | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Gärstadverket | Linköping | El och fjärrvärme | 324 458 | 47 958 | −276 500 | 20,4 miljoner |
| Händelöverket | Norrköping | El och fjärrvärme | 221 793 | 107 747 | −114 046 | 8,4 miljoner |
| Fiskeby Bruk | Norrköping | Pappers- och massaindustri | 36 141 | 27 562 | −8 579 | 630 000 |
| Finspångs Värmeverk | Finspång | El och fjärrvärme | 11 766 | 5 592 | −6 174 | 460 000 |
| Ovako Bar AB, Boxholm | Boxholm | Järn- och stålindustri | 14 927 | 11 490 | −3 437 | 250 000 |
| SSAB Finspång | Finspång | Järn- och stålindustri | 9 499 | 6 916 | −2 583 | 190 000 |
Industrins utsläpp minskar
Industrins utsläpp från anläggningarna som ingår i EU:s utsläppsrättshandel var omkring 16 miljoner ton 2025, en minskning med 4,3 procent jämfört med 2024.
– Det är tydligt att systemet är ett framgångsrikt sätt att minska utsläppen av växthusgaser. Sedan utsläppshandeln infördes 2005 har utsläppen som täcks av systemet inom hela EU mer än halverats och vi har kommit en bra bit mot den utsläppsminskning som krävs för att EU ska nå sitt mål till 2030, säger Roman Hackl, chef på utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Naturvårdsverket bedömer att prisökningen beror på att utsläppsrätterna blir färre. Och i år är den fria tilldelningen betydligt lägre än 2025.
– För att nå EU:s mål till 2030 minskas den årliga tillförseln av nya utsläppsrätter till systemet i betydligt snabbare takt jämfört med tidigare år. Just nu minskas tillförseln med 88 miljoner utsläppsrätter varje år, säger Roman Hackl, i pressmeddelandet.
Ladda ner i fler format
- Originalformat, högupplöst: pngsvg
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.
De samlade svenska utsläppen har under de flesta år hållit sig inom den tilldelade kvoten av fria utsläppsrätter på nationell nivå.