Det blev dyrare att släppa ut koldioxid förra året. HVC/KVV Vattumannen tillhör vinnarna i Södermanland när utsläppsrättshandeln summeras för 2025. Anläggningen använde bara en bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring 22 miljoner kronor.
Priset för att släppa ut koldioxid ökade 2025 jämfört med 2024. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 74 euro – att jämföra med 66 euro året innan. Det är dock fortfarande något lägre än åren 2022-2023. Under 2025 har priserna varierat mellan omkring 60 och drygt 80 euro.
Ladda ner i fler format
- Originalformat, högupplöst: pngsvg
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.
Mängden utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet minskar varje år för att tvinga ned utsläppen över tid.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för dem som har utsläppsrätter över: 2020 hade anläggningar i Södermanland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 9,2 miljoner euro – 2025 var motsvarande siffra 3,9 miljoner euro.
HVC/KVV Vattumannen vinnare i Södermanland
I Södermanland tillhör HVC/KVV Vattumannen i Eskilstuna kommun vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för omkring 28 000 ton växthusgaser 2025, men släppte bara ut knappt 1 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör HVC/KVV Vattumannen till den anläggning i Södermanland som hade flest outnyttjade utsläppsrätter över under året. Med ett snittpris på 74 euro motsvarar det ett värde på omkring 2 miljoner euro – omkring 22 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Överskott | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| HVC/KVV Vattumannen | Eskilstuna | El och fjärrvärme | 512 | 28 261 | +27 749 | 2 miljoner |
| Idbäcksverket | Nyköping | El och fjärrvärme | 2 040 | 11 913 | +9 873 | 730 000 |
| PC-Väster | Katrineholm | El och fjärrvärme | 1 602 | 7 277 | +5 675 | 420 000 |
| KVV Strängnäs | Strängnäs | El och fjärrvärme | 1 863 | 6 097 | +4 234 | 310 000 |
| Talja PC | Flen | El och fjärrvärme | 47 | 2 719 | +2 672 | 200 000 |
| Åkers sågverk | Strängnäs | Övrig industri | 33 | 2 121 | +2 088 | 150 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
SSAB Oxelösund hade störst underskott i Södermanland
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2025 – utöver de fritt tilldelade. I Södermanland står anläggningar inom järn- och stålindustri för de största samlade underskotten.
I Södermanland är det SSAB Oxelösund som står för de största underskotten. Där fattades omkring 102 000 ton utsläppsrätter i fjol, vilket motsvarar ungefär 7,6 miljoner euro (omkring 82 miljoner kronor).
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Underskott | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SSAB Oxelösund | Oxelösund | Järn- och stålindustri | 1 537 703 | 1 435 245 | −102 458 | 7,6 miljoner |
| Oxelö Kalkverk | Oxelösund | Mineralindustri (exkl. metaller) | 48 826 | 31 969 | −16 857 | 1,2 miljoner |
| Thin Strip Nyby | Eskilstuna | Järn- och stålindustri | 13 408 | 8 093 | −5 315 | 390 000 |
Industrins utsläpp minskar
Industrins utsläpp från anläggningarna som ingår i EU:s utsläppsrättshandel var omkring 16 miljoner ton 2025, en minskning med 4,3 procent jämfört med 2024.
– Det är tydligt att systemet är ett framgångsrikt sätt att minska utsläppen av växthusgaser. Sedan utsläppshandeln infördes 2005 har utsläppen som täcks av systemet inom hela EU mer än halverats och vi har kommit en bra bit mot den utsläppsminskning som krävs för att EU ska nå sitt mål till 2030, säger Roman Hackl, chef på utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Naturvårdsverket bedömer att prisökningen beror på att utsläppsrätterna blir färre. Och i år är den fria tilldelningen betydligt lägre än 2025.
– För att nå EU:s mål till 2030 minskas den årliga tillförseln av nya utsläppsrätter till systemet i betydligt snabbare takt jämfört med tidigare år. Just nu minskas tillförseln med 88 miljoner utsläppsrätter varje år, säger Roman Hackl, i pressmeddelandet.
Ladda ner i fler format
- Originalformat, högupplöst: pngsvg
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.
De samlade svenska utsläppen har under de flesta år hållit sig inom den tilldelade kvoten av fria utsläppsrätter på nationell nivå.