Det blev dyrare att släppa ut koldioxid förra året. Gruvöns bruk i Grums tillhör vinnarna i Värmland när utsläppsrättshandeln summeras för 2025. Anläggningen använde bara en bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring 120 miljoner kronor.
Priset för att släppa ut koldioxid ökade 2025 jämfört med 2024. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 74 euro – att jämföra med 66 euro året innan. Det är dock fortfarande något lägre än åren 2022-2023. Under 2025 har priserna varierat mellan omkring 60 och drygt 80 euro.
Ladda ner i fler format
- Originalformat, högupplöst: pngsvg
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.
Mängden utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet minskar varje år för att tvinga ned utsläppen över tid.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för dem som har utsläppsrätter över: 2020 hade anläggningar i Värmland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 10,1 miljoner euro – 2025 var motsvarande siffra 26,3 miljoner euro.
Gruvöns bruk vinnare i Grums
I Grums tillhör Gruvöns bruk vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för omkring 164 000 ton växthusgaser 2025, men släppte bara ut drygt 10 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör Gruvöns bruk till den anläggning i Värmland som hade flest outnyttjade utsläppsrätter över under året – omkring 154 000 ton. Med ett snittpris på 74 euro motsvarar det ett värde på omkring 11,3 miljoner euro – omkring 120 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Överskott | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Gruvöns bruk | Grums | Pappers- och massaindustri | 10 393 | 164 172 | +153 779 | 11,3 miljoner |
| Skoghalls Bruk | Hammarö | Pappers- och massaindustri | 31 606 | 148 044 | +116 438 | 8,6 miljoner |
| Rottneros Bruk | Sunne | Pappers- och massaindustri | 235 | 22 015 | +21 780 | 1,6 miljoner |
| Bäckhammars bruk | Kristinehamn | Pappers- och massaindustri | 11 878 | 32 696 | +20 818 | 1,5 miljoner |
| Nordic Paper Seffle AB | Säffle | Pappers- och massaindustri | 3 616 | 18 409 | +14 793 | 1,1 miljoner |
| Hagfors Jernverk | Hagfors | Järn- och stålindustri | 12 824 | 23 041 | +10 217 | 750 000 |
| Lyckeverket | Arvika | El och fjärrvärme | 176 | 5 458 | +5 282 | 390 000 |
| Notnäs | Torsby | El och fjärrvärme | 475 | 4 727 | +4 252 | 310 000 |
| KVV Heden | Karlstad | El och fjärrvärme | 20 922 | 23 797 | +2 875 | 210 000 |
| Hagfors värmeverk | Hagfors | El och fjärrvärme | 80 | 2 641 | +2 561 | 190 000 |
| Lersätters PC | Kil | El och fjärrvärme | 253 | 2 170 | +1 917 | 140 000 |
| Munkfors Energi AB | Munkfors | El och fjärrvärme | 8 | 1 881 | +1 873 | 140 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Värmland. I Värmland släppte till exempel Gruvöns bruk, Skoghalls Bruk, Rottneros Bruk, Bäckhammars bruk och Nordic Paper Seffle AB ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2025 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Åmotfors Energi har störst underskott i Värmland
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2025 – utöver de fritt tilldelade. I Grums var det dock inga anläggningar som hade några större underskott av utsläppsrätter, men den anläggning som hade största underskott på utsläppsrätter i Värmland finns just inom el- och fjärrvärme: Åmotfors Energi i Eda. Anläggningen släppte ut omkring 37 000 ton koldioxid men hade bara fri tilldelning för knappt 19 000 ton. Det motsvarar ett värde på 1,4 miljoner euro, eller omkring 15 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Underskott | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Åmotfors Energi | Eda | El och fjärrvärme | 37 261 | 18 665 | −18 596 | 1,4 miljoner |
| PC Säffle | Säffle | El och fjärrvärme | 8 728 | 2 518 | −6 210 | 460 000 |
| Björneborg Steel AB | Kristinehamn | Järn- och stålindustri | 6 544 | 4 327 | −2 217 | 160 000 |
Industrins utsläpp minskar
Industrins utsläpp från anläggningarna som ingår i EU:s utsläppsrättshandel var omkring 16 miljoner ton 2025, en minskning med 4,3 procent jämfört med 2024.
– Det är tydligt att systemet är ett framgångsrikt sätt att minska utsläppen av växthusgaser. Sedan utsläppshandeln infördes 2005 har utsläppen som täcks av systemet inom hela EU mer än halverats och vi har kommit en bra bit mot den utsläppsminskning som krävs för att EU ska nå sitt mål till 2030, säger Roman Hackl, chef på utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Naturvårdsverket bedömer att prisökningen beror på att utsläppsrätterna blir färre. Och i år är den fria tilldelningen betydligt lägre än 2025.
– För att nå EU:s mål till 2030 minskas den årliga tillförseln av nya utsläppsrätter till systemet i betydligt snabbare takt jämfört med tidigare år. Just nu minskas tillförseln med 88 miljoner utsläppsrätter varje år, säger Roman Hackl, i pressmeddelandet.
Ladda ner i fler format
- Originalformat, högupplöst: pngsvg
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.
De samlade svenska utsläppen har under de flesta år hållit sig inom den tilldelade kvoten av fria utsläppsrätter på nationell nivå.