Invasiva arter sprider sig i Sverige – en ny högriskart har rapporterats i Ekerö

Ekerö kommun Invasiva växter

208 invasiva djur- och växtarter bedöms ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. I Ekerö kommun har 19 av dessa observerats under de senaste tolv månaderna. För första gången har bitterskråp rapporterats i kommunen.

Omkring 47 900 observationer av invasiva arter med mycket hög risk för den biologiska mångfalden har rapporterats i Sverige under de senaste tolv månaderna. I Ekerö kommun dominerar smal vattenpest tydligt med 28 observationer under perioden, följt av kaukasiskt fetblad som rapporterats sex gånger. Det visar Newsworthys genomgång av observationsdata från Artportalen.

Totalt 208 arter bedöms av SLU ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. Av dessa har 19 växtarter observerats under de senaste tolv månaderna i Ekerö kommun. Sett till de senaste 20 åren har totalt 84 arter, sju djurarter och 77 växtarter, observerats minst en gång i kommunen.

De 10 mest rapporterade högriskväxterna och –svamparna i Ekerö kommun under de senaste tolv månaderna
ArtObservationerFlest observationer i
Smal vattenpest28Augusti
Kaukasiskt fetblad6September
Blekbalsamin5Juni
Parkslide4Mars
Spärroxbär3April
Bitterskråp2Juni
Blomsterlupin2Juni
Häggmispel2April
Hästkastanj2September
Snöbär2Juni

De senaste tolv månaderna har en ny högriskart dykt upp i Ekerö kommun – som aldrig tidigare rapporterats här. Det är bitterskråp.

Det är värt att notera att observationerna i Artdatabanken bygger på rapporter från användare, vilket gör att mängden observationer kan påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser. Olika observationer kan också vara av samma träd, planta eller djur. SLU kontrollerar och verifierar observationer löpande.

Invasiva högriskarter som aldrig tidigare observerats i Ekerö kommun
Invasiv artAntal observationerTyp av artFörsta observationsdatumLänk till senaste observation
Bitterskråp2KärlväxterJuni 2025↗️

Invasiva arter i Stockholms län

Kanadensiskt gullris är den invasiva högriskart som står för klart flest observationer i Stockholms län under de senaste tolv månaderna. Under den här perioden har den rapporterats in drygt 1 400 gånger i länet.

90 av de 208 högriskklassade invasiva arterna har observerats minst en gång under perioden i länet. Flest växtarter, 60 stycken, observerades i Stockholms kommun. Däremot observerades flest djurarter i i Haninge kommun, totalt sex stycken. Totalt i länet rapporterades invasiva arter omkring 6 900 gånger.

I Stockholm har sju invasiva arter, som antingen bara observerats i en enskild kommun i länet eller på ett fåtal platser, rapporterats. Där ingår bland annat Hemimysis anomala, Cercopagis pengoi och Chelicorophium curvispinum.

De mest rapporterade, invasiva växterna och svamparna i Stockholms län senaste 12 månaderna
ArtObservationerFlest observationer i
Kanadensiskt gullris1 425Oktober
Spärroxbär1 125Juli
Snöbär824Juli
Tysklönn311Juli
Jätteloka304Juli
Vresros291Juli
Parkslide287Maj
Blomsterlupin261Juni
Parksallat195Juli
Kaukasiskt fetblad167Juli
De mest rapporterade, invasiva djurarter i Stockholms län senaste 12 månaderna
ArtObservationerFlest observationer i
Kanadagås109April
Fälthare35September
Signalkräfta28Augusti
Vildkanin9Augusti
Svartmunnad smörbult5Augusti
Mördarsnigel4Augusti
Graphocephala fennahi3September
Vandrarmussla3April
Lövplattmask1September
Mink1Augusti

Sällsynta arter och dörrknackare

Främmande invasiva arter är arter som på olika sätt har införts i Sverige med hjälp av människan, och sedan etablerat sig. Det finns ett antal invasiva arter som bedöms kunna etablera sig i Sverige, särskilt med ett varmare klimat, men som ännu inte gjort det. Dessa bedöms av SLU som dörrknackare. 62 av de 208 arterna med mycket hög risk för biologisk mångfald ingår i den här gruppen. Fem av dem har observerats i Artportalen minst en gång i Sverige. Inga dörrknackare har observerats i Ekerö kommun.

Två arter som bara har rapporterats på ett fåtal platser i landet har setts i Ekerö kommun. Det är Chelicorophium curvispinum och Pontogammarus robustoides.

Flera av de invasiva arterna som bedöms utgöra mycket hög risk för den biologiska mångfalden i Sverige är inplanterade arter som under lång tid odlats som prydnad i både parker och trädgårdar. Här ingår till exempel tysklönn, parkslide och häckberberis. I många kommuner ingår invasiva arter, även de som fått klassificeringen mycket hög risk, till och med i stadsplanteringarna. Det finns oftast inga förbud mot att plantera dessa arter, men risken är stor att de sprider sig vidare, eftersom de har en dokumenterat hög spridningspotential. Ett frö kan enkelt spridas med husdjur eller skosulor.

Invasiva arter introduceras ofta av misstag. Om det inte är vi själva som bär in dem, så kan det ske via till exempel transporter. Frön från växter och jordlevande djur kan följa med i jord eller spannmål. Ett exempel är lövplattmasken Obama nungara, som först observerades i Malmö i november 2024. Sedan dess har den rapporterats 52 gånger till i totalt 32 kommuner. Majoriteten av dessa observationer är från de senaste tolv månaderna. Lövplattmasken har med största sannolikhet följt med i växttransporter från andra länder. Även mördarsnigeln tros ha kommit in i landet på det sättet.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.