208 invasiva djur- och växtarter bedöms ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. 107 av dem har setts i Västra Götalands län under de senaste tolv månaderna. En av dem är lövplattmask – som aldrig har rapporterats i länet tidigare.
Omkring 47 900 observationer av invasiva arter med mycket hög risk för den biologiska mångfalden har rapporterats i Sverige under de senaste tolv månaderna. I Västra Götalands län dominerar spärroxbär tydligt med 3 484 observationer under perioden, följt av jättebalsamin som rapporterats 1 067 gånger. Det visar Newsworthys genomgång av observationsdata från Artportalen.
Totalt 208 arter bedöms av SLU ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. Av dessa har 89 växtarter och 18 djurarter observerats under de senaste tolv månaderna i Västra Götalands län. Sett till de senaste 20 åren har totalt 127 arter, 24 djurarter och 103 växtarter, observerats minst en gång i länet.
| Art | Observationer | Flest observationer i |
|---|---|---|
| Spärroxbär | 3 484 | September |
| Jättebalsamin | 1 067 | Juli |
| Blomsterlupin | 826 | Juni |
| Parkslide | 766 | Juli |
| Vresros | 653 | Augusti |
| Kanadensiskt gullris | 453 | Augusti |
| Gul skunkkalla | 392 | April |
| Jätteloka | 281 | Juni |
| Hästkastanj | 206 | Oktober |
| Syltåg | 195 | Juni |
| Art | Observationer | Flest observationer i |
|---|---|---|
| Kanadagås | 203 | Augusti |
| Småprickig penselkrabba | 126 | Juli |
| Signalkräfta | 118 | Juli |
| Blåskrabba | 110 | Juli |
| Mördarsnigel | 29 | Augusti |
| Fälthare | 27 | Juni |
| Stillahavsostron | 18 | Juli |
| Vildkanin | 8 | Augusti |
| Mink | 5 | Mars |
| Orange vägglocke | 5 | Oktober |
I hela Västra Götalands län är det i Göteborgs kommun som flest olika invasiva arter har observerats, totalt 114 stycken. Här har även flest växtarter (76) och flest djurarter (tolv) observerats under de senaste tolv månaderna.
Det är värt att notera att observationerna i Artdatabanken bygger på rapporter från användare, vilket gör att mängden observationer kan påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser. Olika observationer kan också vara av samma träd, planta eller djur. SLU kontrollerar och verifierar observationer löpande.
Sällsynta arter och dörrknackare
Främmande invasiva arter är arter som på olika sätt har införts i Sverige med hjälp av människan, och sedan etablerat sig. Det finns ett antal invasiva arter som bedöms kunna etablera sig i Sverige, särskilt med ett varmare klimat, men som ännu inte gjort det. Dessa bedöms av SLU som dörrknackare. 62 av de 208 arterna med mycket hög risk för biologisk mångfald ingår i den här gruppen. Fem av dem har observerats i Artportalen minst en gång i Sverige. I Västra Götalands län har fem så kallade dörrknackare observerats. Det är puckellax, lövplattmask, kinesisk ullhandskrabba, nilgås och solabborre.
Filtsjöpung och japansk rödslick har endast observerats här. Puckellax och solabborre har endast rapporterats i tre kommuner i landet. Till de ovanligare arterna som påträffats i Västra Götaland hör också ostronpest, japanplym, klykalg, Phytophthora cactorum, Phytophthora plurivora och Phytophthora cambivora. De har påträffats i totalt nio kommuner i landet.
Flera av de invasiva arterna som bedöms utgöra mycket hög risk för den biologiska mångfalden i Sverige är inplanterade arter som under lång tid odlats som prydnad i både parker och trädgårdar. Här ingår till exempel tysklönn, parkslide och häckberberis. I många kommuner ingår invasiva arter, även de som fått klassificeringen mycket hög risk, till och med i stadsplanteringarna. Det finns oftast inga förbud mot att plantera dessa arter, men risken är stor att de sprider sig vidare, eftersom de har en dokumenterat hög spridningspotential. Ett frö kan enkelt spridas med husdjur eller skosulor.
Invasiva arter introduceras ofta av misstag. Om det inte är vi själva som bär in dem, så kan det ske via till exempel transporter. Frön från växter och jordlevande djur kan följa med i jord eller spannmål. Ett exempel är lövplattmasken Obama nungara, som först observerades i Malmö i november 2024. Sedan dess har den rapporterats 52 gånger till i totalt 32 kommuner. Majoriteten av dessa observationer är från de senaste tolv månaderna. Lövplattmasken har med största sannolikhet följt med i växttransporter från andra länder. Även mördarsnigeln tros ha kommit in i landet på det sättet.
