Invasiva arter sprider sig i Sverige – sju högriskarter har setts i Krokom senaste året

Krokoms kommun Invasiva växter

208 invasiva djur- och växtarter bedöms ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. Sju av dem har setts i Krokoms kommun under de senaste tolv månaderna. Däribland parksallat, kanadagås och blomsterlupin.

Omkring 47 900 observationer av invasiva arter med mycket hög risk för den biologiska mångfalden har rapporterats i Sverige under de senaste tolv månaderna. I Krokoms kommun gäller flest observationer, 17 stycken, under samma period kanadagås. Det visar Newsworthys genomgång av observationsdata från Artportalen.

Totalt 208 arter bedöms av SLU ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. Av dessa har sex växtarter och en djurart observerats under de senaste tolv månaderna i Krokoms kommun. Sett till de senaste 20 åren har totalt 30 arter, fyra djurarter och 26 växtarter, observerats minst en gång i kommunen.

De mest rapporterade högriskväxterna och –svamparna i Krokoms kommun under de senaste tolv månaderna
ArtObservationerFlest observationer i
Blomsterlupin10Juni
Parksallat6Augusti
Bergklint4Juni
Amerikansk dunört1Juli
Parkslide1Oktober
Vattenpest1November
De mest rapporterade högriskdjuren i Krokoms kommun under de senaste tolv månaderna
ArtObservationerFlest observationer i
Kanadagås17September

Det är värt att notera att observationerna i Artdatabanken bygger på rapporter från användare, vilket gör att mängden observationer kan påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser. Olika observationer kan också vara av samma träd, planta eller djur. SLU kontrollerar och verifierar observationer löpande.

Invasiva arter i Jämtlands län

Blomsterlupin är den invasiva högriskart som står för klart flest observationer i Jämtlands län under de senaste tolv månaderna. Under den här perioden har den rapporterats in knappt 900 gånger i länet.

29 av de 208 högriskklassade invasiva arterna har observerats minst en gång under perioden i länet. Flest växtarter, 26 stycken, observerades i Östersunds kommun. Totalt i länet rapporterades invasiva arter omkring 1 300 gånger.

I Jämtland har tre invasiva arter, som antingen bara observerats i en enskild kommun i länet eller på ett fåtal platser, rapporterats. Där ingår kanadaröding, bisam och Phytophthora quercina.

De mest rapporterade, invasiva växterna och svamparna i Jämtlands län senaste 12 månaderna
ArtObservationerFlest observationer i
Blomsterlupin855Juni
Bergklint204Juni
Parksallat52Juni
Uppländsk vallört30Juni
Jätteloka14Juli
Jättebalsamin13Augusti
Amerikansk dunört11Juli
Vresros11Juli
Vattenpest7Juli
Sibirisk vallmo5Juni
De mest rapporterade, invasiva djurarter i Jämtlands län senaste 12 månaderna
ArtObservationerFlest observationer i
Kanadagås62Juni
Mink1Augusti

Sällsynta arter och dörrknackare

Främmande invasiva arter är arter som på olika sätt har införts i Sverige med hjälp av människan, och sedan etablerat sig. Det finns ett antal invasiva arter som bedöms kunna etablera sig i Sverige, särskilt med ett varmare klimat, men som ännu inte gjort det. Dessa bedöms av SLU som dörrknackare. 62 av de 208 arterna med mycket hög risk för biologisk mångfald ingår i den här gruppen. Fem av dem har observerats i Artportalen minst en gång i Sverige. Inga dörrknackare har observerats i Krokoms kommun.

En art som bara har rapporterats på ett fåtal platser i landet har setts i Krokoms kommun. Det är kanadaröding.

Flera av de invasiva arterna som bedöms utgöra mycket hög risk för den biologiska mångfalden i Sverige är inplanterade arter som under lång tid odlats som prydnad i både parker och trädgårdar. Här ingår till exempel tysklönn, parkslide och häckberberis. I många kommuner ingår invasiva arter, även de som fått klassificeringen mycket hög risk, till och med i stadsplanteringarna. Det finns oftast inga förbud mot att plantera dessa arter, men risken är stor att de sprider sig vidare, eftersom de har en dokumenterat hög spridningspotential. Ett frö kan enkelt spridas med husdjur eller skosulor.

Invasiva arter introduceras ofta av misstag. Om det inte är vi själva som bär in dem, så kan det ske via till exempel transporter. Frön från växter och jordlevande djur kan följa med i jord eller spannmål. Ett exempel är lövplattmasken Obama nungara, som först observerades i Malmö i november 2024. Sedan dess har den rapporterats 52 gånger till i totalt 32 kommuner. Majoriteten av dessa observationer är från de senaste tolv månaderna. Lövplattmasken har med största sannolikhet följt med i växttransporter från andra länder. Även mördarsnigeln tros ha kommit in i landet på det sättet.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.