Invasiva arter sprider sig i Sverige – sju högriskarter har setts i Piteå senaste året

Piteå kommun Invasiva växter

208 invasiva djur- och växtarter bedöms ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. Sju av dem har setts i Piteå kommun under de senaste tolv månaderna. Däribland vresros, blomsterlupin och jättebalsamin.

Omkring 47 900 observationer av invasiva arter med mycket hög risk för den biologiska mångfalden har rapporterats i Sverige under de senaste tolv månaderna. I Piteå kommun dominerar blomsterlupin tydligt med 60 observationer under perioden, följt av jättebalsamin som rapporterats 16 gånger. Det visar Newsworthys genomgång av observationsdata från Artportalen.

Totalt 208 arter bedöms av SLU ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. Av dessa har sju växtarter observerats under de senaste tolv månaderna i Piteå kommun. Sett till de senaste 20 åren har totalt 47 arter, åtta djurarter och 39 växtarter, observerats minst en gång i kommunen.

De mest rapporterade högriskväxterna och –svamparna i Piteå kommun under de senaste tolv månaderna
ArtObservationerFlest observationer i
Blomsterlupin60Juli
Jättebalsamin16Augusti
Vresros8Augusti
Vattenpest2Augusti
Bergklint1Juli
Häckoxbär1Augusti
Jätteloka1Juni

Det är värt att notera att observationerna i Artdatabanken bygger på rapporter från användare, vilket gör att mängden observationer kan påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser. Olika observationer kan också vara av samma träd, planta eller djur. SLU kontrollerar och verifierar observationer löpande.

Invasiva arter i Norrbottens län

Blomsterlupin är den invasiva högriskart som står för klart flest observationer i Norrbottens län under de senaste tolv månaderna. Under den här perioden har den rapporterats in knappt 200 gånger i länet, varav 60 hör hemma i Piteå kommun.

28 av de 208 högriskklassade invasiva arterna har observerats minst en gång under perioden i länet. Flest växtarter, 15 stycken, observerades i Luleå kommun. Totalt i länet rapporterades invasiva arter omkring 500 gånger.

I Norrbotten har två invasiva arter, som antingen bara observerats i en enskild kommun i länet eller på ett fåtal platser, rapporterats. Där ingår kanadaröding och bisam.

De mest rapporterade, invasiva växterna och svamparna i Norrbottens län senaste 12 månaderna
ArtObservationerFlest observationer i
Blomsterlupin194Juli
Jättebalsamin131Augusti
Smal vattenpest20Augusti
Vattenpest16Augusti
Parksallat13Juni
Rönnspirea13Augusti
Sibirisk vallmo13Juli
Vresros11Augusti
Häggmispel6Juni
Bergklint5Juli
De mest rapporterade, invasiva djurarter i Norrbottens län senaste 12 månaderna
ArtObservationerFlest observationer i
Kanadagås35Maj
Mårdhund9Oktober
Bäckröding3Augusti
Kanadaröding1Juli

Sällsynta arter och dörrknackare

Främmande invasiva arter är arter som på olika sätt har införts i Sverige med hjälp av människan, och sedan etablerat sig. Det finns ett antal invasiva arter som bedöms kunna etablera sig i Sverige, särskilt med ett varmare klimat, men som ännu inte gjort det. Dessa bedöms av SLU som dörrknackare. 62 av de 208 arterna med mycket hög risk för biologisk mångfald ingår i den här gruppen. Fem av dem har observerats i Artportalen minst en gång i Sverige. I Piteå kommun har en så kallad dörrknackare, kinesisk ullhandskrabba, observerats.

Flera av de invasiva arterna som bedöms utgöra mycket hög risk för den biologiska mångfalden i Sverige är inplanterade arter som under lång tid odlats som prydnad i både parker och trädgårdar. Här ingår till exempel tysklönn, parkslide och häckberberis. I många kommuner ingår invasiva arter, även de som fått klassificeringen mycket hög risk, till och med i stadsplanteringarna. Det finns oftast inga förbud mot att plantera dessa arter, men risken är stor att de sprider sig vidare, eftersom de har en dokumenterat hög spridningspotential. Ett frö kan enkelt spridas med husdjur eller skosulor.

Invasiva arter introduceras ofta av misstag. Om det inte är vi själva som bär in dem, så kan det ske via till exempel transporter. Frön från växter och jordlevande djur kan följa med i jord eller spannmål. Ett exempel är lövplattmasken Obama nungara, som först observerades i Malmö i november 2024. Sedan dess har den rapporterats 52 gånger till i totalt 32 kommuner. Majoriteten av dessa observationer är från de senaste tolv månaderna. Lövplattmasken har med största sannolikhet följt med i växttransporter från andra länder. Även mördarsnigeln tros ha kommit in i landet på det sättet.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.