Invasiva arter sprider sig i Sverige – två nya högriskarter har rapporterats i Strömsund

208 invasiva djur- och växtarter bedöms ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. I Strömsunds kommun har tio av dessa observerats under de senaste tolv månaderna. För första gången har klasespirea och plymspirea rapporterats i kommunen.

Omkring 47 900 observationer av invasiva arter med mycket hög risk för den biologiska mångfalden har rapporterats i Sverige under de senaste tolv månaderna. I Strömsunds kommun dominerar blomsterlupin tydligt med 113 observationer under perioden, följt av bergklint som rapporterats 15 gånger. Det visar Newsworthys genomgång av observationsdata från Artportalen.

Totalt 208 arter bedöms av SLU ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. Av dessa har nio växtarter och en djurart observerats under de senaste tolv månaderna i Strömsunds kommun. Sett till de senaste 20 åren har totalt 29 arter, fem djurarter och 24 växtarter, observerats minst en gång i kommunen.

De senaste tolv månaderna har två nya högriskarter dykt upp i Strömsunds kommun – arter som aldrig tidigare rapporterats här. Det är plymspirea och klasespirea.

Det är värt att notera att observationerna i Artdatabanken bygger på rapporter från användare, vilket gör att mängden observationer kan påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser. Olika observationer kan också vara av samma träd, planta eller djur. SLU kontrollerar och verifierar observationer löpande.

Invasiva arter i Jämtlands län

Blomsterlupin är den invasiva högriskart som står för klart flest observationer i Jämtlands län under de senaste tolv månaderna. Under den här perioden har den rapporterats in knappt 900 gånger i länet, varav drygt 100 hör hemma i Strömsunds kommun.

29 av de 208 högriskklassade invasiva arterna har observerats minst en gång under perioden i länet. Flest växtarter, 26 stycken, observerades i Östersunds kommun. Totalt i länet rapporterades invasiva arter omkring 1 300 gånger.

I Jämtland har tre invasiva arter, som antingen bara observerats i en enskild kommun i länet eller på ett fåtal platser, rapporterats. Där ingår kanadaröding, bisam och Phytophthora quercina.

Sällsynta arter och dörrknackare

Främmande invasiva arter är arter som på olika sätt har införts i Sverige med hjälp av människan, och sedan etablerat sig. Det finns ett antal invasiva arter som bedöms kunna etablera sig i Sverige, särskilt med ett varmare klimat, men som ännu inte gjort det. Dessa bedöms av SLU som dörrknackare. 62 av de 208 arterna med mycket hög risk för biologisk mångfald ingår i den här gruppen. Fem av dem har observerats i Artportalen minst en gång i Sverige. Inga dörrknackare har observerats i Strömsunds kommun.

En art som bara har rapporterats på ett fåtal platser i landet har setts i Strömsunds kommun. Det är bisam.

Flera av de invasiva arterna som bedöms utgöra mycket hög risk för den biologiska mångfalden i Sverige är inplanterade arter som under lång tid odlats som prydnad i både parker och trädgårdar. Här ingår till exempel tysklönn, parkslide och häckberberis. I många kommuner ingår invasiva arter, även de som fått klassificeringen mycket hög risk, till och med i stadsplanteringarna. Det finns oftast inga förbud mot att plantera dessa arter, men risken är stor att de sprider sig vidare, eftersom de har en dokumenterat hög spridningspotential. Ett frö kan enkelt spridas med husdjur eller skosulor.

Invasiva arter introduceras ofta av misstag. Om det inte är vi själva som bär in dem, så kan det ske via till exempel transporter. Frön från växter och jordlevande djur kan följa med i jord eller spannmål. Ett exempel är lövplattmasken Obama nungara, som först observerades i Malmö i november 2024. Sedan dess har den rapporterats 52 gånger till i totalt 32 kommuner. Majoriteten av dessa observationer är från de senaste tolv månaderna. Lövplattmasken har med största sannolikhet följt med i växttransporter från andra länder. Även mördarsnigeln tros ha kommit in i landet på det sättet.

Ladda ner i fler format

Ladda ner grafen som bild:

• Lågupplöst: pngwebpjpgsvgpdf
• Högupplöst: pngwebpjpgsvgpdf
• 4:3: pngwebpjpgsvgpdf
• 16:9: pngwebpjpgsvgpdf
• 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• Med ram (30px): pngwebpjpg
• Med ram (60px): pngwebpjpg

Kopiera data för egna grafverktyg:

• csv
• tsv

Ladda ner data för egna grafverktyg:

• csv
• tsv

Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.