208 invasiva djur- och växtarter bedöms ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. 45 av dem har setts i Västerbottens län under de senaste tolv månaderna. Däribland vresros, blomsterlupin och jättebalsamin.
Omkring 47 900 observationer av invasiva arter med mycket hög risk för den biologiska mångfalden har rapporterats i Sverige under de senaste tolv månaderna. I Västerbottens län dominerar blomsterlupin tydligt med 1 532 observationer under perioden, följt av jättebalsamin som rapporterats 387 gånger. Det visar Newsworthys genomgång av observationsdata från Artportalen.
Totalt 208 arter bedöms av SLU ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. Av dessa har 39 växtarter och sex djurarter observerats under de senaste tolv månaderna i Västerbottens län. Sett till de senaste 20 åren har totalt 74 arter, tolv djurarter och 62 växtarter, observerats minst en gång i länet.
| Art | Observationer | Flest observationer i |
|---|---|---|
| Blomsterlupin | 1 532 | Juli |
| Jättebalsamin | 387 | Augusti |
| Vresros | 56 | Juli |
| Rysk blåstjärna | 33 | Maj |
| Videkornell | 33 | April |
| Amerikansk dunört | 28 | Juli |
| Kanadensiskt gullris | 26 | September |
| Jätteloka | 21 | Juni |
| Parkslide | 19 | Juni |
| Bergklint | 17 | Juli |
| Art | Observationer | Flest observationer i |
|---|---|---|
| Kanadagås | 31 | Juli |
| Bisam | 4 | April |
| Bäckröding | 4 | Augusti |
| Mink | 1 | Oktober |
| Mårdhund | 1 | September |
| Mördarsnigel | 1 | Oktober |
I hela Västerbottens län är det i Umeå kommun som flest olika invasiva arter har observerats, totalt 68 stycken. Här har även flest växtarter (38) och flest djurarter (fem) observerats under de senaste tolv månaderna.
Det är värt att notera att observationerna i Artdatabanken bygger på rapporter från användare, vilket gör att mängden observationer kan påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser. Olika observationer kan också vara av samma träd, planta eller djur. SLU kontrollerar och verifierar observationer löpande.
Sällsynta arter och dörrknackare
Främmande invasiva arter är arter som på olika sätt har införts i Sverige med hjälp av människan, och sedan etablerat sig. Det finns ett antal invasiva arter som bedöms kunna etablera sig i Sverige, särskilt med ett varmare klimat, men som ännu inte gjort det. Dessa bedöms av SLU som dörrknackare. 62 av de 208 arterna med mycket hög risk för biologisk mångfald ingår i den här gruppen. Fem av dem har observerats i Artportalen minst en gång i Sverige. I Västerbottens län har en så kallad dörrknackare, kinesisk ullhandskrabba, observerats.
Tre arter som bara har rapporterats på ett fåtal platser i landet har setts i Västerbottens län. Det är kanadaröding, bisam och Cercopagis pengoi.
Flera av de invasiva arterna som bedöms utgöra mycket hög risk för den biologiska mångfalden i Sverige är inplanterade arter som under lång tid odlats som prydnad i både parker och trädgårdar. Här ingår till exempel tysklönn, parkslide och häckberberis. I många kommuner ingår invasiva arter, även de som fått klassificeringen mycket hög risk, till och med i stadsplanteringarna. Det finns oftast inga förbud mot att plantera dessa arter, men risken är stor att de sprider sig vidare, eftersom de har en dokumenterat hög spridningspotential. Ett frö kan enkelt spridas med husdjur eller skosulor.
Invasiva arter introduceras ofta av misstag. Om det inte är vi själva som bär in dem, så kan det ske via till exempel transporter. Frön från växter och jordlevande djur kan följa med i jord eller spannmål. Ett exempel är lövplattmasken Obama nungara, som först observerades i Malmö i november 2024. Sedan dess har den rapporterats 52 gånger till i totalt 32 kommuner. Majoriteten av dessa observationer är från de senaste tolv månaderna. Lövplattmasken har med största sannolikhet följt med i växttransporter från andra länder. Även mördarsnigeln tros ha kommit in i landet på det sättet.
