S störst senast – men här är partiet som fått nästan 39 procent i Herrljunga

Herrljunga kommun Val
Valsedlar
Fialotta Bratt, Valmyndigheten
Ladda ner högupplöst

Socialdemokraterna må ha blivit största parti i Herrljunga i förra valet. Men de kan bara drömma om Centerpartiets resultat från 1973.
✓ Partiernas bästa och sämsta resultat i Herrljunga
✓ Parti för parti sedan 1973

När Socialdemokraterna blev största parti i kommunvalet i Herrljunga 2022 var det sjunde gången det hände i kommunen sedan 1973. Därmed går partiet upp jämsides med Centerpartiet. 22,8 procent av rösterna är dock det tredje sämsta valresultatet för partiet i Herrljunga sedan 1973. Annat var det i valet 1994, då Socialdemokraterna fick 32,6 procent av rösterna. Det är partiets bästa valresultat i kommunen sedan 1973.

Men det starkaste valresultatet som noterats i Herrljunga är Centerpartiets 38,8 procent, från valet 1973. Partiet har varit största parti i kommunen i sju av de senaste 15 valen. I det senaste valet fick C 19 procent av rösterna och var näst största parti.

I ett enda val, 2006, har ett annat parti – Kommunens väl – varit största parti i Herrljunga med 29,6 procent. Partiet har inte suttit i kommunfullmäktige sedan 2022.

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Herrljunga
PartiBästa valresultatSämsta valresultatResultat 2022År i fullmäktige
Centerpartiet38,8 % (1973)13,9 % (2006)19,0 %1973–2026
Socialdemokraterna32,6 % (1994)20,6 % (2006)22,8 %1973–2026
Kommunens väl29,6 % (2006)2006–2022
Moderaterna21,6 % (1982)12,9 % (2006)18,1 %1973–2026
Sverigedemokraterna18,7 % (2022)1,1 % (2006)18,7 %2010–2026
Liberalerna14,6 % (1976)3,9 % (2022)3,9 %1973–2026
Kristdemokraterna11,3 % (1998)1,3 % (1976)8,0 %1979–2026
Vänsterpartiet11,3 % (1998)0,3 % (1973)7,3 %1976–2026
Miljöpartiet6,2 % (1988)0,3 % (1982)1,9 %1985–2018
Ny Demokrati3,9 % (1991)0,5 % (1994)1991–1994

Totalt har tio partier representerats i kommunfullmäktige i Herrljunga sedan 1973. Alla nuvarande riksdagspartier har haft mandat i kommunen, även om Miljöpartiet inte har det nu. Herrljunga var också en av de 162 kommuner där Ny Demokrati kom in i fullmäktige 1991. Som mest fick partiet 3,9 procent av rösterna i Herrljunga.

Sverigedemokraterna (18,7 procent) gjorde sitt bästa val hittills i Herrljunga förra valet. Moderaterna hade sitt toppval i kommunen tidigare, 1982, när 21,6 procent röstade på partiet – att jämföra med 18,1 procent senast.

Vidare fick Liberalerna (då Folkpartiet) 14,6 procent i valet 1976 (3,9 procent senast); Kristdemokraterna 11,3 procent i valet 1998 (8 procent senast) och Vänsterpartiet 11,3 procent i valet 1998 (7,3 procent senast).

I dagens fullmäktige sitter bara riksdagspartier, men tidigare har Kommunens väl (2006–2022) haft mandat. Som bäst hade partiet 29,6 procent av rösterna 2006.

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Sjuhäradsbygden
KommunVSMPCLKDMSDÖVR
Borås12,1 %
(1998)		47,3 %
(1994)		7 %
(2014)		24,2 %
(1973)		12,9 %
(1985)		10,9 %
(1991)		26,7 %
(2010)		18,6 %
(2022)		8,9 %
(1998)
Mark11,4 %
(1998)		45 %
(1994)		4,6 %
(1988)		29,8 %
(1976)		8,4 %
(1985)		9,6 %
(1998)		20,1 %
(2022)		18,6 %
(2022)		10,8 %
(2006)
Herrljunga11,3 %
(1998)		32,6 %
(1994)		6,2 %
(1988)		38,8 %
(1973)		14,6 %
(1976)		11,3 %
(1998)		21,6 %
(1982)		18,7 %
(2022)		29,6 %
(2006)
Ulricehamn6,5 %
(2002)		33,7 %
(1994)		10,9 %
(1994)		36,8 %
(1973)		13,7 %
(1985)		12,1 %
(1998)		23,5 %
(1982)		15,5 %
(2022)		17,6 %
(2018)
Bollebygd6,2 %
(2006)		40,1 %
(1994)		7,9 %
(2002)		11,8 %
(1994)		5,3 %
(2002)		10,1 %
(2002)		35,5 %
(2010)		21,2 %
(2022)		17,5 %
(1998)
Tranemo4 %
(2018)		42,9 %
(1994)		5,7 %
(2014)		38,7 %
(1973)		10,4 %
(1985)		8,5 %
(2002)		19,4 %
(1982)		16,4 %
(2022)
Svenljunga3,8 %
(2022)		34,6 %
(2006)		7,4 %
(1988)		39,6 %
(1973)		12,1 %
(1985)		9 %
(2002)		23,3 %
(1982)		20,9 %
(2022)		17 %
(1994)
Centerpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Laholm197353,0 %
Säffle200251,9 %
Laholm197649,7 %
Mönsterås200249,3 %
Dals-Ed197349,2 %
Dals-Ed197648,8 %
Färgelanda197648,1 %
Mönsterås200647,4 %
Åmål200247,1 %
Hörby197346,5 %
Kristdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Markaryd201444,9 %
Markaryd201044,7 %
Markaryd200644,3 %
Markaryd201839,3 %
Laxå201839,0 %
Markaryd202237,8 %
Ödeshög201833,6 %
Sävsjö202231,3 %
Ödeshög201030,5 %
Lycksele202230,1 %
Liberalernas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Landskrona202237,8 %
Landskrona201834,2 %
Skinnskatteberg201030,7 %
Tjörn198530,1 %
Landskrona201030,0 %
Skinnskatteberg201429,9 %
Hjo199829,0 %
Täby201028,7 %
Tjörn197928,6 %
Tjörn197328,6 %
Miljöpartiets tio bästa kommunval i landet
KommunValårAndel
Kalix200243,7 %
Hällefors199418,2 %
Kalix201016,6 %
Vingåker199816,3 %
Jokkmokk202215,4 %
Stockholm201414,3 %
Lund201414,3 %
Vingåker199414,1 %
Mellerud199814,0 %
Stockholm201013,9 %
Moderaternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Vellinge199868,1 %
Vellinge200667,4 %
Vellinge200267,0 %
Vellinge199460,9 %
Vellinge199160,1 %
Vellinge198855,1 %
Täby199853,4 %
Täby200653,0 %
Vaxholm200652,2 %
Danderyd198252,0 %
Socialdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Surahammar198270,5 %
Munkfors198268,4 %
Surahammar198567,0 %
Bromölla198266,8 %
Piteå199466,7 %
Älvkarleby198266,1 %
Surahammar197666,0 %
Munkfors198565,9 %
Bromölla198865,9 %
Älvkarleby197665,8 %
Sverigedemokraternas tio bästa kommunval i landet
KommunValårAndel
Hörby202239,3 %
Bjuv202238,9 %
Sölvesborg202238,9 %
Svalöv202235,4 %
Hörby201835,3 %
Örkelljunga202235,0 %
Färgelanda202234,8 %
Sjöbo202234,6 %
Klippan202234,3 %
Bjuv201833,3 %
Vänsterpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Fagersta200658,3 %
Fagersta201055,6 %
Fagersta200253,9 %
Degerfors201048,6 %
Norberg199847,9 %
Fagersta199844,5 %
Degerfors201441,9 %
Norberg200238,2 %
Sorsele201836,4 %
Sorsele202235,9 %

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.