Försämrad punktlighet för tågen i Göteborg det senaste halvåret

Göteborgs kommun Järnväg
Spår och perrong
Leo Wallentin, Newsworthy

Det senaste halvåret har andelen sena tåg vid stationerna i Göteborgs kommun varit högre än halvåret innan dess. Newsworthy och Sveriges Natur har studerat tågens punktlighet det senaste året, på jakt efter järnvägens flaskhalsar.

Under det senaste året har åtta procent av tågen varit sena när de passerat Göteborgs kommun. Ett tåg räknas här som sent om det varit mer än fem minuter efter tidtabellen.1

Den mest förseningsdrabbade månaden var juli, med i snitt elva procent sena tåg enligt det måttet. Det senaste halvåret har andelen sena tåg varit högre än genomsnittet för halvåret innan dess.

Den svenska järnvägsbranschen och Trafikverket har ett gemensamt mål om att 95 procent av tågen ska komma fram med högst fem minuters försening till sin slutstation. Tågtrafiken i Göteborg låg på rätt sida om den gränsen sju av 52 veckor det senaste året, även om det officiella punktlighetsmåttet (ankomst till slutstation) inte är rakt av jämförbart med det som används i den här artikeln (där vi tittar på alla tåg som passerar en station).

Hur stora förseningarna är vid en station beror till stor del på vilken typ av tågtrafik som dominerar där – pendeltåg och regionaltåg är relativt sällan sena, medan långväga fjärrtåg oftare drar på sig förseningar. Förseningsstatistiken behöver alltså sättas i relation till hur långt tågen har åkt – fem minuter försening på en halvdagsresa är antagligen ett mindre problem än fem minuter på pendeltåget till jobbet.

Men oavsett resans längd är punktligheten viktig för tågresenärerna. Det framgår bland annat av en ny undersökning från Transportstyrelsen som publicerades förra veckan2. Där syns tydligt att det att kunna lita på att tågen är i tid är en av de allra viktigaste aspekterna på en tågresa – viktigare än restiden i sig.

Försening i Göteborg efter avgångsstation
FrånAndel förseningarSnittförseningTrafikerades
Solna station32 %12 min 38 sek
Ytterby27 %4 min 32 sek
Kalmar C27 %7 min 32 sek
Arboga station26 %11 min 44 sekmars–augusti 2025
Stockholm C25 %9 min 31 sek
Västerås C23 %7 min 8 sek
Säffle station22 %4 min 5 sek
Oslo S21 %4 min 9 sek
Örebro C18 %4 min 28 sek
Karlstad C18 %5 min 33 sek
Mariestad17 %3 min 20 sek
Töreboda station16 %4 min 16 sek
Borås C16 %2 min 51 sek
Halmstad C15 %2 min 47 sek
Malmö C15 %3 min 48 sek
Skövde C13 %3 min 10 sek
Kristinehamn13 %3 min 10 sek
Uddevalla C12 %2 min 35 sek
Kil11 %3 min 42 sekapril–oktober 2025
Stenungsund11 %2 min 13 sek
Strömstad11 %2 min 15 sek–augusti 2025
Falköping C11 %2 min 39 sek
Varberg10 %2 min 12 sek
Vänersborg C10 %2 min 9 sekfebruari 2025–
Köpenhamn H10 %2 min 4 sek
Kungsbacka8 %1 min 47 sek
Helsingborg C8 %1 min 47 sek
Alingsås8 %1 min 50 sek
Öxnered7 %1 min 50 sek–februari 2025
Ljungskile5 %1 min 4 sekfebruari 2025–
Älvängen3 %53 sek

När Newsworthy och Sveriges Natur går igenom all trafik på de stora stambanorna det senaste året, blir det tydligt att vissa delsträckor står för en stor del av den uppkomna förseningen. Generellt uppstår förseningarna nära storstäderna, där långdistanståg ofta delar spår med både lokal- och regionaltåg. Men det finns även sträckor långt utanför storstadsområdena som sticker ut.

Ett sådant exempel är Karlstad–Kil, som sticker ut på Värmlandsbanan. Det är också ett av landets mest trafikerade enkelspår, men en utbyggnad finns inte med i Trafikverkets kommande nationella plan för transportinfrastruktur för perioden 2026–2037. På Ostkustbanan norr om Gävle finns på liknande sätt en flaskhals mellan Hudiksvall och Sundsvall, där projektet dubbelspår Dingersjö–Kubikenborg just tagits bort ur det nya förslaget till nationell plan. Förseningar på Västkustbanan uppstår förutom utanför storstäderna också runt Helsingborg. Å andra sidan sticker Botniabanan ut som en ovanligt problemfri sträcka. I princip all försening på tågen mellan Stockholm och Umeå uppstår i stället söder om Sundsvall.

Regeringen ska fatta beslut om den nya nationella infrastrukturplanen under våren 2026. Den är just nu ute på remiss. Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) säger att han inte vill föregripa remissprocessen men att behoven av infrastruktur är stora på många håll i Sverige. Han säger att det kommer behöva göras tuffa prioriteringar även om budgeten för underhåll och investeringar har ökat.

– Den ekonomiska ramen för nästa planperiod, 2026–2037, uppgår till 1 171 miljarder kronor. Det är en historiskt stor satsning, säger han till Sveriges Natur.

Trots detta möts de nya planerna med kritik, inte minst för att bilvägar prioriteras före järnvägen. Bland annat säger Trafikverkets plan att underhållsskulden för bilvägarna ska vara borta och betald redan 2037, medan det för järnvägarna tillåts dröja till 2050.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.