Så många högstadieelever fick gymnasiebehörighet i Svedala – skola för skola

Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasiet ökade i Sverige förra året. Och skolorna i Svedala följer trenden. Här är resultaten – skola för skola.

92 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de fyra högstadieskolorna i Svedala kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en högre andel än bland dem som gick ur nian våren 2024 (90 procent).

Högst andel – 95 procent – nådde gymnasiebehörighet på Aggarpsskolan 4-9. Det skulle dock kunna vara så att andelen är ännu högre på Spångholmsskolan 4-9 eller Klågerupskolan F-9. Den exakta siffran omfattas av sekretess, men åtminstone 68 av 72 elever (94–99 procent) respektive 36 av 40 elever (90–98 procent) klarade behörigheten.

På Naverlönnskolan 4-9 var motsvarande siffra 84 procent, vilket är den lägsta andelen i kommunen. Jämfört med alla skolor i landet sticker dock Naverlönnskolan 4-9 inte ut åt något håll.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.

I totalt 13 skolor i Skåne län – bland annat Internationella Engelska Skolan Staffanstorp i Staffanstorp, Barsebäcks Montessoriskola i Kävlinge och Sophiaskolan i Simrishamn – klarade samtliga elever gymnasiebehörighet för yrkesprogram. Länets lägsta andel behöriga finns i Anneroskolan i Helsingborgs kommun, 39 procent.

Marginell förändring på riksnivå

I riket som helhet låg andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram på 84 procent – en liten förbättring jämfört med året innan. Behörigheten är något högre bland flickor, men skillnaden har minskat över tid. Enligt Skolverket har könsklyftan aldrig varit mindre. Elever med svensk bakgrund klara oftare grundskolan med behörighet än elever med utländsk bakgrund. Behörigheten har dock ökat bland utlandsfödda, störst är ökningen bland de elever som invandrat före skolstart. Som Skolverket konstaterat tidigare har föräldrarnas utbildningsbakgrund störst betydelse för resultaten. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.