Så många högstadieelever fick gymnasiebehörighet i Berg – skola för skola

Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasiet ökade i Sverige förra året. Och skolorna i Berg följer trenden. Här är resultaten – skola för skola.

77 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de två högstadieskolorna i Bergs kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en högre andel än bland dem som gick ur nian våren 2024 (71 procent).

På Myrvikens skola 4-9 uppnådde nästan alla elever behörighet. På grund av statistiksekretess är det exakta antalet inte redovisat, men någonstans mellan 81 och 95 procent av eleverna nådde gymnasiebehörighet.

På Svenstaviks skola 7-9 var motsvarande siffra 70 procent, vilket gör att skolan tillhör den tiondel av skolorna i landet med lägst andel behöriga.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.

Högst andel behöriga i Jämtlands län har Kälarne skola i Bräcke och Sonfjällsskolan i Härjedalen. Där klarade samtliga elever gymnasiebehörighet. Länets lägsta andel behöriga finns i Anders-Olofskolan i Ragunda kommun, 62 procent.

Marginell förändring på riksnivå

I riket som helhet låg andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram på 84 procent – en liten förbättring jämfört med året innan. Behörigheten är något högre bland flickor, men skillnaden har minskat över tid. Enligt Skolverket har könsklyftan aldrig varit mindre. Elever med svensk bakgrund klara oftare grundskolan med behörighet än elever med utländsk bakgrund. Behörigheten har dock ökat bland utlandsfödda, störst är ökningen bland de elever som invandrat före skolstart. Som Skolverket konstaterat tidigare har föräldrarnas utbildningsbakgrund störst betydelse för resultaten. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.