Andelen barn som är med om att deras föräldrar separerar har minskat i Sverige över tid. De senaste tio åren har andelen i snitt varit något lägre i Luleå än i riket.
Andelen barn mellan 0 och 17 år vars föräldrar separerat under året har minskat i Sverige på senare tid. I fjol rörde det sig om runt 58 000 barn i riket som helhet, vilket motsvarar 3,3 procent av alla barn i åldersgruppen, som i början av året bodde tillsammans med två föräldrar.

I Luleå kommun handlade det om 364 barn, eller 3 procent, alltså en något lägre andel än i riket i stort förra året. Andelarna kan variera en del från år till år, särskilt i mindre kommuner, men även om man tittar över tid ligger Luleå ofta lägre än riket: sju av de senaste tio åren har andelen varit lägre i kommunen än i landet som helhet. I snitt har 3,4 procent av barnen i Luleå årligen varit med om en separation, vilket är det näst lägsta tioårssnittet av alla kommuner i Norrbotten.
I Jokkmokks kommun har i snitt 5,1 procent av barnen varit med om en separation per år under de senaste tio åren. Det är den högsta siffran i Norrbotten. I Pajala kommun är motsvarande siffra 2,9 procent. Det är alltså nästan dubbelt så vanligt att barn är med om separationer i Jokkmokk. Högsta andelen landet finns i Norbergs kommun (6,1 procent) och lägst är den i Habo kommun (1,8 procent).
Färre över tid
I riket som helhet har andelen barn vars föräldrar separerat minskat över tid. I slutet av 2010-talet var andelen uppe på 3,7 procent. I Luleå kommun ser det också ut som om andelen minskat något. Mellan 2015 och 2019 var det i snitt 3,5 procent av barnen vars föräldrar separerade per år, de senaste åren 3,3 procent.

Vanligare med separation bland dem med lägre inkomst
Under 2010-talet var andelen barn vars föräldrar separerade något högre bland dem med utländsk bakgrund, men de senaste åren har skillnaden jämnats ut och är nu i princip lika hög som bland dem med svensk bakgrund.
Däremot är det vanligare att barn i familjer med lägre inkomstnivå ser sina föräldrar separera. Bland familjer med 0–60 procent av medianinkomsten handlade det i fjol om 4,5 procent av barnen, jämfört med 3,1 procent av barnen i familjer med 60–200 procent av medianinkomsten och 2,4 procent i familjer med ännu högre medianinkomst.