Invasiva arter sprider sig i Sverige – ovanliga arten har bara setts i Helsingborg

Helsingborgs kommun Invasiva växter torsdag 21 augusti 2025

208 invasiva djur- och växtarter bedöms ha mycket hög risk att påverka den biologiska mångfalden i Sverige. 108 av dem har setts i Helsingborgs kommun. En art har inte rapporterats i någon annan kommun i landet.

SLU Artdatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten riskklassificerat 1 622 olika arter i Sverige – 208 av dem bedöms vara invasiva arter som utgör mycket hög risk för den biologiska mångfalden i Sverige. Flera finns redan i landet och många av dem är etablerade. Newsworthy har gått igenom drygt 1 300 000 observationer av dessa arter.

108 av de 208 högriskarterna har observerats i Helsingborgs kommun minst en gång under de senaste 20 åren, enligt data från Artportalen. 42 av dem har rapporterats sedan årsskiftet.

Arterna som observeras mest i Helsingborgs kommun, totalt sett, är fälthare, kanadagås och nilgås. Kanadagås är klart mest rapporterad. Omkring 2 000 av de omkring 8 400 observationerna av invasiva högriskarter som gjorts hittills i kommunen rör just kanadagås. Hittills i år är det dock fälthare som står för flest rapporter, totalt 177 observationer sedan årsskiftet.

Det är dock värt att notera att observationerna i Artdatabanken bygger på rapporter från användare, vilket gör att mängden observationer kan påverkas av särskilt flitiga uppgiftslämnare på vissa platser. Olika observationer kan också vara av samma träd, planta eller djur. SLU kontrollerar och verifierar observationer löpande.

De 20 mest rapporterade, invasiva högriskarterna i Helsingborgs kommun 2025

Art	Antal observationer i år	Antal observationer totalt
Fälthare	177	1 205
Kanadagås	146	1 999
Nilgås	22	124
Vildkanin	14	136
Mördarsnigel	10	59
Jätteloka	9	376
Blekbalsamin	8	166
Mink	6	85
Blomsterlupin	4	141
Jättebalsamin	4	198
Vresros	4	304
Hybridklockhyacint	3	16
Häggmispel	3	11
Hästkastanj	3	321
Parkslide	3	539
Syren	3	76
Tysklönn	3	250
Jätteslide	2	84
Kanadensiskt gullris	2	220
Körsbärsplommon	2	31

Data från Artportalen. Observera att rapporterna lämnas av privatpersoner och kan överlappa varandra.

Kopiera tabellen (för eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)

Ladda ner tabellen som:

Osäker på hur du kopierar en tabell? Läs mer på www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

I vissa CMS finns ett tabellverktyg där du kan klistra in tabelldata direkt i tabellredigeringsverktyget (ofta som csv eller tsv).
I andra CMS måste du växla till ”källredigering”, ”kodläge” eller liknande, och klistra in tabellen som html.

Invasiva arter som ännu är ovanliga i Sverige

Främmande invasiva arter är arter som på olika sätt har införts i Sverige med hjälp av människan, och sedan etablerat sig. Det finns också ett antal invasiva arter som bedöms kunna etablera sig i Sverige, särskilt med ett varmare klimat, men som ännu inte gjort det. Dessa bedöms av SLU som dörrknackare. 62 av de 208 arterna med mycket hög risk för biologisk mångfald ingår i den gruppen. 18 av dem har observerats minst en gång i Sverige, enligt observationer i Artdataportalen. I Helsingborgs kommun har två så kallade dörrknackare observerats. Det är sikahjort och nilgås.

Sikahjort har inte rapporterats någon annanstans i Sverige än i Helsingborg. Det är dock värt att notera att det bara finns en rapporterad observation, som skedde i december 2018.

Ovanliga invasiva högriskarter som observerats i Helsingborgs kommun

Invasiv art	Antal observationer	Typ av art	Observerad i fler kommuner
Nilgås	124	Fåglar	98 kommuner
Sikahjort	1	Däggdjur	Nej

Kopiera tabellen (för eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)

Ladda ner tabellen som:

Osäker på hur du kopierar en tabell? Läs mer på www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

Ovanliga invasiva högriskarter som observerats i Helsingborgs kommun

Sikahjort: Hjortart som har sin naturliga utbredning i främst Japan. Den föredrar tät undervegetation där snödjupen inte överstiger 20 centimeter. Kan anpassa sig till många andra livsmiljöer som sötvattenskärr och gräsmarker. Arten hybridiserar med kronhjort och kan konkurrera om föda och utrymme med dessa och andra hjortar.
Nilgås: Andart som förekommer naturligt i Afrika. Introducerades från början som prydnadsfågel till både Europa och USA. Har efterhand etablerat viltlevande populationer. Nilgåsen är aggressiv mot andra fågelarter i närheten av boet, och är ett stort problem för den inhemska fågelfaunan i bland annat Storbritannien. Den är i dagsläget begränsad till varmare klimat än vad som är fallet i Sverige, men risk för etablering i de södra delarna är hög när klimatet blir varmare.

Källa: SLU ArtDatabankens risklista för främmande arter 2024

Invasiva högriskarter i Skåne län

Kanadagåsen är den invasiva högriskart som står för klart flest observationer i Skåne län som helhet. Totalt sett har den rapporterats in omkring 35 900 gånger i länet. Det går att jämföra med antalet rapporter av övriga invasiva högriskarter i länet, som uppgår till omkring 104 700 stycken. 141 av de 208 högriskklassade invasiva arterna har observerats minst en gång i länet, och 112 har rapporterats sedan årsskiftet. Flest av dessa, 77 stycken, har observerats i Malmö kommun. I Malmö kommun har även flest observationer av dessa arter gjorts under året, drygt 600 stycken.

I Skåne har elva invasiva arter, som antingen bara observerats i en enskild kommun i länet eller på ett fåtal platser, rapporterats. Där ingår bland annat tvättbjörn.

De 20 mest rapporterade, invasiva högriskarterna i Skåne län 2025

Art	Antal observationer i år	Antal observationer totalt
Kanadagås	1153	35 863
Fälthare	812	6 648
Vildkanin	213	2 340
Mördarsnigel	119	898
Jätteloka	109	4 995
Nilgås	98	951
Parkslide	76	5 713
Mink	75	1 099
Rysk blåstjärna	75	2 452
Blomsterlupin	64	3 377

Data från Artportalen. Observera att rapporterna lämnas av privatpersoner och kan överlappa varandra.

Kopiera tabellen (för eget CMS, Datawrapper, Infogram, etc.)

Ladda ner tabellen som:

Osäker på hur du kopierar en tabell? Läs mer på www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

Karta över Helsingborgs kommun — Invasiva kärlväxter som observerats i Helsingborgs kommun under året

Vanliga trädgårds- och parkarter kan vara invasiva

Flera av de invasiva arterna som bedöms utgöra mycket hög risk för den biologiska mångfalden i Sverige är inplanterade arter som under lång tid odlats som prydnad i både parker och trädgårdar. Här ingår till exempel tysklönn, parkslide och häckberberis. I många kommuner ingår invasiva arter i stadsplanteringarna, som i centrala Borås där en planterad jättedaggkåpa stoltserar mitt på torget. Det finns inga förbud mot att plantera dessa arter, men risken är stor att de sprider sig vidare, menar Mora Aronsson, biolog på SLU och metodansvarig för riskklassificeringen.

– De ställer alltid till det på ett eller annat sätt, särskilt om de finns i den högsta riskkategorin. Då har de en dokumenterat rejäl spridningspotential, eller kan få det. Jättedaggkåpan sprider sig lätt i naturen och är på god väg att etablera sig, särskilt i väggrenar och övrig ängsmark. Man borde inte plantera den, säger Mora Aronsson.

Invasiva arter har nämligen potential att spridas utan att vi vet om det.

– Vi ska inte underskatta vår egen omedvetna förmåga att sprida frön. Vanliga bildäck kan dra med sig frön. Eller skosulor. Det var inte så länge sedan som det gjordes ett masterarbete om detta, där man fann omkring ett frö per skosula. Vi har också två arter som sprider väldigt mycket, katter och hundar. Det vet alla som har fått plocka frön från pälsen på sina djur.

Invasiva arter introduceras ofta av just misstag. Om det inte är vi själva som bär in dem, så kan det ske via till exempel transporter. Frön från växter och jordlevande djur kan följa med i jord eller spannmål. Ett exempel är den under året omtalade lövplattmasken Obama nungara, som observerats i fler än 20 kommuner under 2025. Den har med största sannolikhet följt med i växttransporter från andra länder. Även mördarsnigeln tros ha kommit in i landet på det sättet. Flest observationer av invasiva arter görs dock i södra Sverige samt längs med kusterna, vilket sannolikt har att göra med att en stor del av de riskklassade arterna är fiskar, groddjur, alger och blötdjur.

Vilken effekt som varje enskild invasiv art kan ha på den biologiska mångfalden i Sverige är i många fall osäkert. Vissa har i dag ingen effekt alls, men i takt med att klimatet blir mildare kan de ekologiska effekterna bli betydande.

– Det handlar framförallt om en längre växtsäsong, där fler arter hinner sätta frö och etablera nya plantor som kan växa. Det är det som är det mest kritiska. Det behövs kanske inte så många fler veckors växtsäsong för att det ska sätta fart, det har vi redan sett på en del arter. Syrenen började sätta frö redan på 90-talet i Skåne, och har nu rapporterat frösättning i stora delar av landet ända upp till Dalarna, säger Mora Aronsson.

Det finns också arter som redan är ett problem. Kanadagåsen har sedan introduktionen i Sverige på 30-talet etablerat sig i stort sett hela landet och är den enskilt mest rapporterade invasiva högriskarten i Sverige. Av de drygt 1 miljon observationerna från hela landet, som vi har utgått från i den här artikeln, står kanadagås för omkring 700 400 observationer. Det kan dock bero på att fågelskådarna är många – vilket också gör rapporterna fler. Arten är aggressiv kring sitt bo och kan på det sättet tränga bort andra fågelarter. Blomsterlupin, kanadensiskt gullris och jättebalsamin finns i stort sett över hela landet, och har på sina håll helt trängt ut inhemska arter. Många fler arter är på gång att bli lika invasiva.

– Vi har syrenbuddlejan till exempel, som börjat få fäste i Skåne och som är ett kommande jätteproblem. Det är mellan-Europas parkslide.

Så vad ska man göra om man stöter på en invasiv art? Rapportera den, menar Mora Aronsson.

– Det viktigaste är att rapportera, så att vi kan se var arterna finns. Då har vi en chans att göra något åt det. Det generella för trädgårdsägare är, om arten är svår att hålla på plats i trädgården, att göra sig av med den. Men då får man inte slänga på komposten utan lämna in den för destruktion på återvinningen. Det är annars väldigt vanligt med invasiva arter som får fäste på kommunal mark på illegala komposter som folk dumpar sitt trädgårdsavfall på.

De allra flesta arter som anses ha mycket hög risk för den biologiska mångfalden är i dag helt lagliga att införa eller plantera. Vissa är det dock inte, och den 7 augusti i år trädde ett förbud för 26 nya arter i kraft, i enlighet med en EU-förteckning. Syftet med förteckningen är att peka ut vilka arter som behöver prioriteras för att förhindra att de sprids inom EU. Totalt sett finns 114 invasiva arter med i förteckningen, och bland de nya arterna som nu ingår finns bland annat parkslide och dess släktingar, lövplattmasken Obama nungara, mink och sikahjort.

– De arter som kommer med på förteckningen anses vara så pass skadliga i länder inom EU att det motiverar förbud för alla medlemsländer, förklarar Johan Linnander, handläggare Naturvårdsverket i en artikel på Naturvårdsverket.se.

Invasiva arter i Sverige

För att en art ska räknas som invasiv krävs det att den har, med människans hjälp, flyttats från sin ursprungliga miljö till en ny miljö.
Invasiva arter räknas som ett av de största hoten med den biologiska mångfalden, både i Sverige och globalt. Antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.
SLU Artdatabanken har, på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, gjort en riskklassificering av 1 622 arter. Risken avser sannolikheten att arterna utgör eller kan komma att utgöra en risk för den biologiska mångfalden i Sverige.
208 av arterna bedöms utgöra mycket hög risk. 164 av dessa arter har observerats minst en gång i Sverige. 18 av de som observerats i Sverige bedöms vara så kallade dörrknackare, det vill säga arter som ännu inte etablerat sig och sprids i landet.
I risklistan ingår även 244 arter som fått klassificeringen hög risk. Här finns bland annat guldfiskar, lavendel, almsjuka och persilja. Dessa ingår dock inte i underlaget för den här artikeln.

Källa: Naturvårdsverket

Invasiva arter som ännu är ovanliga i Sverige

Invasiva högriskarter i Skåne län

Vanliga trädgårds- och parkarter kan vara invasiva

Lokal, datadriven journalistik