Priserna sjunker i Sävsjö: Läget på elmarknaden i juni

Sävsjö kommun Elmarknaden tisdag 1 juli 2025

Stora prisskillnader inom kommunen, lägre konsumtion än vanligt och vindkraften producerade mer än någon annan juni-månad.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Stora elprisskillnader i Sävsjö i juni

Sävsjö kommun tillhör två elområden, tätorten Sävsjö ligger i elområde 3, medan till exempel Rörvik tillhör elområde 4. Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – minskade i båda områdena i juni: I elområde 3 landade månadspriset per kilowattimme på 23 öre och i elområde 4 41 öre. Motsvarande priser i maj var 43 öre (elområde 3) och 60 öre per kilowattimme (elområde 4). Rekordnoteringarna är 269 öre per kilowattimme i elområde 3 och 305 öre per kilowattimme i elområde 4. De noterades i december 2022 respektive augusti 2022. För ett år sedan, i juni 2024, var snittpriset 27 öre per kilowattimme i elområde 3 och 63 öre per kilowattimme i elområde 4.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.

Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Gränsen mellan elområde 3 och 4 skär som sagt genom Sävsjö kommun. I juni var priset i elområde 4 18 öre högre än i elområde 3.

Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena generellt ökat.

Elpriset under de senaste åren i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme – och skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i juni i elområde 3 inträffade mellan klockan 7 och 8 den 11 juni, då kostade en kilowattimme 119 öre. Som lägst var priset i området −28 öre. I elområde 4 toppade priset mellan klockan 20 och 21 den 11 juni på 232 öre per kilowattimme. Som lägst kostade elen i området −28 öre per kilowattimme.

Under juni var timpriserna negativa under 89 timmar. Negativa timpriser har noterats under samtliga månader under det senaste året.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Högre elförbrukning än i juni i fjol

Under juni förbrukades det ungefär 8 800 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär två procent mindre än snittet för månaden. Juni är historiskt sett den månad då konsumtionen är som lägst, näst efter juli.

Den 10 juni konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 13.00 och 14.00 den 23 juni.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 39 procent av elproduktionen under juni från vattenkraft, cirka 30 procent från kärnkraft och runt 25 procent från vindkraft.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med april 2025 – har solkraften stått för ungefär 2,8 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 0,9 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 71 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 25 procent av elproduktionen i juni. Det motsvarar ungefär 2 600 gigawattimmar, vilket är den största totalproduktionen för någon juni-månad och är knappt 500 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+23 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 80 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer import än export under två timmar juni

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme händer det att Sverige har nettoimport. Under juni importerade Sverige mer el än man exporterade under två av 720 timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Senast det hände var 16 januari 2024.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under juni exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Stora elprisskillnader i Sävsjö i juni

2. Konsumtionen: Högre elförbrukning än i juni i fjol

3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft

4. Export och import: Mer import än export under två timmar juni

Lokal, datadriven journalistik