Allt högre betyg på badvattnet i Sverige – så är strandkvaliteten i Östergötland

En badplats i Östergötland får höjt betyg, medan en blir sänkt. Så är badvattenkvalitetsläget inför sommarsäsongen 2025.

Antalet badplatser med utmärkt kvalitet ökar i Sverige. Inför badsäsongen 2025 finns 1 475 badplatser i Sverige som provtagits så ofta att de får en klassificering inför badsäsongen 2025. Av dessa bedöms 1 200 – eller 81 procent – ha just ”utmärkt kvalitet”. Det är 25 fler än inför sommaren 2024.

471 av badplatserna är så kallade EU-bad, alltså badplatser där man räknar med i snitt 200 badande per dag under säsongen och där kommunerna är skyldiga att regelbundet ta vattenprover. Utöver dessa finns ”övriga bad”, som inte är lika välbesökta men som kommunerna ändå valt att provta på samma sätt. Dessa kan då också få en klassificering.

I Östergötlands län finns totalt 128 badplatser listade på Havs- och vattenmyndighetens sida Badplatser och badvatten. 42 av dem har nått upp till klassificeringskraven, vilket är 13 fler än i fjol. Sex av dem är EU-bad, alltså större offentliga badplatser.

125 badplatser provtogs i Östergötland i fjol

Kvalitetsbedömningen har förändrats på flera badplatser i Östergötland. Motala, Jerusalemsbadet i Motala har gått från tillfredställande till bra kvalitet. Källbukten i Söderköping har tappat från utmärkt till bra kvalitet. Inför badsäsongen 2025 bedöms 37 badplatser ha utmärkt kvalitet, tre bra kvalitet, en tillfredsställande kvalitet och en har dålig kvalitet.

15 badplatser i Östergötland har inför den här säsongen fått en klassning. Till exempel bedöms nu Björkern, Valö i Kinda ha utmärkt kvalitet och Brosjön, Ydrefors bad i Kinda ha utmärkt kvalitet.

Den långsiktiga klassningen bygger på fyra års provtagning av badvattnet. I Östergötland ska minst tre vattenprover tas per badsäsong, som pågår mellan 21 juni och 15 augusti.

I Östergötland testades 125 badplatser mellan en och elva gånger under fjolårets badsäsong. Otjänligt vatten noterades vid Rinnasjön i Boxholm vid ett provtillfälle, Annsjön, Ljusfallshammar i Finspång vid ett provtillfälle och Stångån Hjulsbro i Linköping vid ett provtillfälle. Prover med förhöjda halter av bakterier noterades vid bland annat Annsjön, Ljusfallshammar i Finspång, Gäddviken, Igelfors i Finspång och Stora Gryten, Bränntorp i Finspång.

Kommunerna ansvarar för kontrollen

Det är kommunerna som ansvarar för provtagningen vid badplatserna och för att registrera resultaten. Om proven visar otjänligt vatten ska kommunerna vidta åtgärder. De enskilda proven påverkar också klassificeringen.

– Efter varje badsäsong beräknar en algoritm badvattenkvaliteten för alla bad baserat på de uppmätta värdena. Det finns fyra olika kvalitetsklasser; utmärkt, bra, tillfredsställande och dålig, säger Ema Glad på Havs- och vattenmyndigheten.

När ett EU-bad bedöms ha dålig kvalitet ska kommunen skylta om avrådan från bad under hela badsäsongen – och en ny bedömning kan inte göras förrän tidigast efter innevarande säsong.

En avrådan från bad kan ha stora konsekvenser lokalt?

– Absolut, det påverkar lokalt. Det kan vara kärvt för en kommun som har mycket turism. Men det vi brukar trycka på när kommunerna vänder sig till oss är att det är väldigt viktigt att skilja mellan den historiska bedömningen, som klassificieringen är, och aktuella prover. Bad som haft dålig kvalitet historiskt kan ha tjänliga, aktuella prover som man kan kommunicera.

Kan man överklaga en klassificering?

– Kommunen kan på vissa grunder klassificera på mindre än fyra års provtagning och på så sätt frångå algoritmen. En ny bedömning kan göras när åtgärder fått en verkan som kan mätas under den nästkommande badsäsongen, men överklagan är inte något som används här.