Allt högre betyg på badvattnet i Sverige – så är strandkvaliteten i Kronoberg

En badplats i Kronoberg får höjt betyg, medan två blir sänkta. Så är badvattenkvalitetsläget inför sommarsäsongen 2025.

Antalet badplatser med utmärkt kvalitet ökar i Sverige. Inför badsäsongen 2025 finns 1 475 badplatser i Sverige som provtagits så ofta att de får en klassificering inför badsäsongen 2025. Av dessa bedöms 1 200 – eller 81 procent – ha just ”utmärkt kvalitet”. Det är 25 fler än inför sommaren 2024.

471 av badplatserna är så kallade EU-bad, alltså badplatser där man räknar med i snitt 200 badande per dag under säsongen och där kommunerna är skyldiga att regelbundet ta vattenprover. Utöver dessa finns ”övriga bad”, som inte är lika välbesökta men som kommunerna ändå valt att provta på samma sätt. Dessa kan då också få en klassificering.

I Kronobergs län finns totalt 114 badplatser listade på Havs- och vattenmyndighetens sida Badplatser och badvatten. 71 av dem har nått upp till klassificeringskraven. Tio av dem är EU-bad, alltså större offentliga badplatser.

113 badplatser provtogs i Kronoberg i fjol

Kvalitetsbedömningen har förändrats på flera badplatser i Kronoberg. Uvasjön, Fröseke i Uppvidinge har gått från dålig till bra kvalitet. Exen, Bolmaryd i Ljungby och Torsjön, Sikabacken (Ingelstad) i Växjö har tappat från utmärkt till bra kvalitet. Inför badsäsongen 2025 bedöms 67 badplatser ha utmärkt kvalitet och fyra bra kvalitet.

Den långsiktiga klassningen bygger på fyra års provtagning av badvattnet. I Kronoberg ska minst tre vattenprover tas per badsäsong, som pågår mellan 21 juni och 15 augusti.

I Kronoberg testades 113 badplatser mellan en och sex gånger under fjolårets badsäsong. Otjänligt vatten noterades vid Exen, Bolmaryd i Ljungby vid ett provtillfälle, Ryssbysjön i Ljungby vid ett provtillfälle och Björkåkragölen, Åseda i Uppvidinge vid ett provtillfälle. Prover med förhöjda halter av bakterier noterades vid bland annat Sjöby badplats i Alvesta, Bolmen, Tannåker i Ljungby och Getesjön i Markaryd.

Kommunerna ansvarar för kontrollen

Det är kommunerna som ansvarar för provtagningen vid badplatserna och för att registrera resultaten. Om proven visar otjänligt vatten ska kommunerna vidta åtgärder. De enskilda proven påverkar också klassificeringen.

– Efter varje badsäsong beräknar en algoritm badvattenkvaliteten för alla bad baserat på de uppmätta värdena. Det finns fyra olika kvalitetsklasser; utmärkt, bra, tillfredsställande och dålig, säger Ema Glad på Havs- och vattenmyndigheten.

När ett EU-bad bedöms ha dålig kvalitet ska kommunen skylta om avrådan från bad under hela badsäsongen – och en ny bedömning kan inte göras förrän tidigast efter innevarande säsong.

En avrådan från bad kan ha stora konsekvenser lokalt?

– Absolut, det påverkar lokalt. Det kan vara kärvt för en kommun som har mycket turism. Men det vi brukar trycka på när kommunerna vänder sig till oss är att det är väldigt viktigt att skilja mellan den historiska bedömningen, som klassificieringen är, och aktuella prover. Bad som haft dålig kvalitet historiskt kan ha tjänliga, aktuella prover som man kan kommunicera.

Kan man överklaga en klassificering?

– Kommunen kan på vissa grunder klassificera på mindre än fyra års provtagning och på så sätt frångå algoritmen. En ny bedömning kan göras när åtgärder fått en verkan som kan mätas under den nästkommande badsäsongen, men överklagan är inte något som används här.