Priserna ökar i Hultsfred: Läget på elmarknaden i maj

Hultsfreds kommun Elmarknaden måndag 2 juni 2025

Martin Olsson, Newsworthy

Små prisförändringar jämfört med april, högre konsumtion än i fjol och vindkraften producerade mer än någon annan maj-månad.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade i Hultsfred i maj

Hultsfreds kommun tillhör två elområden, tätorten Hultsfred ligger i elområde 3, medan till exempel Virserum, Målilla och Mörlunda tillhör elområde 4. Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – steg i båda områdena i maj: I elområde 3 landade månadspriset per kilowattimme på 43 öre och i elområde 4 60 öre. Motsvarande priser i april var 38 öre (elområde 3) och 58 öre per kilowattimme (elområde 4). Rekordnoteringarna är 269 öre per kilowattimme i elområde 3 och 305 öre per kilowattimme i elområde 4. De noterades i december 2022 respektive augusti 2022. För ett år sedan, i maj 2024, var snittpriset 24 öre per kilowattimme i elområde 3 och 51 öre per kilowattimme i elområde 4.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras.

Det betyder också att det kan vara olika pris i de olika områdena. Gränsen mellan elområde 3 och 4 skär som sagt genom Hultsfreds kommun. I maj var priset i elområde 4 17 öre högre än i elområde 3.

Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena generellt ökat.

Elpriset under de senaste åren i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme – och skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i maj i elområde 3 inträffade mellan klockan 20 och 21 den 13 maj, då kostade en kilowattimme 226 öre. Som lägst var priset i området −13 öre.

I elområde 4 toppade priset samtidigt på 239 öre per kilowattimme. Som lägst kostade elen i området −14 öre per kilowattimme.

Under maj var timpriserna negativa under 64 timmar i elområde 3 och 70 timmar i elområde 4. Negativa timpriser har noterats under samtliga månader under det senaste året.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i maj

Under maj förbrukades det ungefär 9 600 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär fyra procent mindre än snittet för månaden. Maj är en månad då konsumtionen typiskt sett på väg ner efter vintern, men ännu inte nått de lägre sommarnivåerna.

Den 22 maj konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 7.00 och 8.00 den 5 maj.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: Vindkraft och kärnkraft jämnstora

Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 37 procent av elproduktionen under maj från vattenkraft, medan ungefär lika stora delar, 28 procent, kom från kärnkraft och vindkraft.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med mars 2025 – har solkraften stått för ungefär 2,6 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 0,9 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 71 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 28 procent av elproduktionen i maj. Det motsvarar ungefär 3 300 gigawattimmar, vilket är den största totalproduktionen för någon maj-månad och är knappt 1 200 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+23 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 80 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer import än export under 13 timmar maj

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme händer det att Sverige har nettoimport. Under maj importerade Sverige mer el än man exporterade under 13 av 744 timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Senast det hände var 16 januari 2024.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under maj exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Elpriserna ökade i Hultsfred i maj

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i maj

3. Produktionen: Vindkraft och kärnkraft jämnstora

4. Export och import: Mer import än export under 13 timmar maj

Lokal, datadriven journalistik