Färre föds i Storuman – här är områdena som minskat mest

De senaste åren har det fötts ovanligt få barn i Sverige. Här är de områden i Storuman där antalet barn minskat mest.

Det föds färre barn i Storuman. Vid årsskiftet fanns 208 personer mellan noll och fyra år i kommunen, vilket är 72 barn – eller 26 procent – färre än vid årsskiftet 2020. Under åren 2020–2024 föddes 157 barn i Storuman, att jämföra med 213 barn under perioden 2016–2020 – också det en minskning med 26 procent.

Därmed följer Storuman mönstret i riket som helhet, där SCB under flera år har rapporterat om sjunkande födelsetal.

Ladda ner i fler format

Storlekarna anger kartans bredd. Höjden beror på det avbildade områdets geografiska utsträckning.

Om du är prenumerant kan du alltid kontakta oss om du vill ha skräddarsydda kartor.

• Liten karta, få detaljer600 px | 1200 px
• Större karta, fler detaljer900 px | 1800 px
• Stor karta, många detaljer1200 px | 2400 px

Det område där antalet barn minskat mest i Storumans kommun är Luspen som gått från 79 barn i december 2020 till 42 barn på nyårsafton 2024.Det motsvarar en minskning på 47 procent.

Störst andel små barn finns i området Vallnäs, där fem procent av invånarna är mellan noll och fyra år

Färre barn i framtiden

Enligt SCB beräknas befolkningstillväxten bli betydligt lägre de kommande åren. Och i Storuman ser antalet barn inte ut att bli fler, enligt SCB kommer antalet 0–4-åringar att pendla mellan omkring 200 och omkring 210 personer under resten av 2020-talet. Faktum är att gruppen ser ut att bli mindre i de allra flesta kommuner. Sveriges kommuner och regioner (SKR) räknar med att de sjunkande födelsetalen innebär att efterfrågan på förskoleplatser kommer att minska med motsvarande 800 förskolor och 700 grundskolor i hela landet den kommande tioårsperioden. Under året har kommuner runt om i landet varslat om uppsägningar – just med hänvisning till det vikande barnunderlaget.

– I princip alla kommuner kommer att uppleva betydligt färre barn och det är en ganska snabb förändring. Man måste anpassa verksamheten, se till att man inte sitter med höga lokalkostnader till exempel. Sedan sker det på olika sätt i olika kommuner, men alla kommer att behöva anpassa verksamheten, säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR.

Sverige kommer dessutom från en period av kraftig befolkningstillväxt under 2010-talet.

– Det är en extrem förändring. Tittar man tio år bakåt i tiden har antalet 0–19-åringar ökat med 200 000. Tittar man tio år framåt i tiden räknar vi med att gruppen kommer att krympa med 200 000. Det är ett stort skifte – och det är politiskt svåra beslut som behöver tas. De kräver en politisk samsyn och mycket dialog med invånare och den egna organisationen.

Att lägga ner skolor och förskolor, det är sånt man förlorar val på?

– Det är utmanande beslut för det kommer så nära invånarna.

Finns det något kommuner kan göra för att vända utvecklingen?

– Det är två faktorer som påverkar, dels minskad migration, dels minskad fertilitet – som kan bero på många saker. Det är svårt för en enskild kommun att påverka, därför trycker vi på att man måste anpassa sig. Ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser.