Färre föds på Hammarö – här är områdena som minskat mest

De senaste åren har det fötts ovanligt få barn i Sverige. Här är de områden på Hammarö där antalet barn minskat mest.

Det föds färre barn på Hammarö. Vid årsskiftet fanns 928 personer mellan noll och fyra år i kommunen, vilket är 217 barn – eller 19 procent – färre än vid årsskiftet 2020. Under åren 2020–2024 föddes 599 barn på Hammarö, att jämföra med 752 barn under perioden 2016–2020 – en minskning med 20 procent.

Därmed följer Hammarö mönstret i riket som helhet, där SCB under flera år har rapporterat om sjunkande födelsetal.

Ladda ner i fler format

Storlekarna anger kartans bredd. Höjden beror på det avbildade områdets geografiska utsträckning.

Om du är prenumerant kan du alltid kontakta oss om du vill ha skräddarsydda kartor.

• Liten karta, få detaljer600 px | 1200 px
• Större karta, fler detaljer900 px | 1800 px
• Stor karta, många detaljer1200 px | 2400 px

Det område där antalet barn minskat mest i Hammarö kommun är Nolgård-Lövnäs som gått från 323 barn i december 2020 till 249 barn på nyårsafton 2024.Det motsvarar en minskning på 23 procent. Ännu större procentuell minskning syns i Hammarö sydöstra. Där har antalet barn gått från 125 till 96 – en minskning med 23 procent.

Störst andel små barn finns i områdena Hammarö sydöstra och Tynäs-Bärstad-Hallersrud, där sju procent av invånarna är mellan noll och fyra år

Färre barn i framtiden

Enligt SCB beräknas befolkningstillväxten bli betydligt lägre de kommande åren. Och på Hammarö ser antalet barn inte ut att bli fler, enligt SCB kommer antalet 0–4-åringar att pendla mellan omkring 860 och omkring 900 personer under resten av 2020-talet. Faktum är att gruppen ser ut att bli mindre i de allra flesta kommuner. Sveriges kommuner och regioner (SKR) räknar med att de sjunkande födelsetalen innebär att efterfrågan på förskoleplatser kommer att minska med motsvarande 800 förskolor och 700 grundskolor i hela landet den kommande tioårsperioden. Under året har kommuner runt om i landet varslat om uppsägningar – just med hänvisning till det vikande barnunderlaget.

– I princip alla kommuner kommer att uppleva betydligt färre barn och det är en ganska snabb förändring. Man måste anpassa verksamheten, se till att man inte sitter med höga lokalkostnader till exempel. Sedan sker det på olika sätt i olika kommuner, men alla kommer att behöva anpassa verksamheten, säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR.

Sverige kommer dessutom från en period av kraftig befolkningstillväxt under 2010-talet.

– Det är en extrem förändring. Tittar man tio år bakåt i tiden har antalet 0–19-åringar ökat med 200 000. Tittar man tio år framåt i tiden räknar vi med att gruppen kommer att krympa med 200 000. Det är ett stort skifte – och det är politiskt svåra beslut som behöver tas. De kräver en politisk samsyn och mycket dialog med invånare och den egna organisationen.

Att lägga ner skolor och förskolor, det är sånt man förlorar val på?

– Det är utmanande beslut för det kommer så nära invånarna.

Finns det något kommuner kan göra för att vända utvecklingen?

– Det är två faktorer som påverkar, dels minskad migration, dels minskad fertilitet – som kan bero på många saker. Det är svårt för en enskild kommun att påverka, därför trycker vi på att man måste anpassa sig. Ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser.