Kulturen som inte får stöd – så många avslag fick kulturskapare i Jämtland

Dans och scenkonst är den konstform som oftast får nej av Kulturrådet. Newsworthy har gått igenom alla ansökningar som beviljats och nekats bidrag förra året. Av alla ansökningar i Jämtlands län fick 27 av 76 ansökningar avslag.

67,8 miljoner kronor – så mycket ville kulturutövare och kulturorganisationer i Jämtlands län ha i bidrag från Kulturrådet under år 2024.

I slutändan fick de dela på 51 miljoner kronor. Av 76 ansökningar fick 27 avslag, vilket motsvarar 36 procent.

Förra året kom det in totalt 9 513 ansökningar om bidrag till Kulturrådet. Dessa uppgick till 4,6 miljarder kronor. Drygt hälften, 2,6 miljarder kronor, delades ut i bidrag. Större delen, 1,6 miljarder kronor, är öronmärkt för den så kallade Kultursamverkansmodellen (se faktaruta) samt regional kulturverksamhet i Region Stockholm. Resten fördelades mellan allmän kulturverksamhet, utveckling, internationella kulturutbyten, kultur för barn och unga, samt det fria kulturlivet.

Fördelningen av medel mellan de olika inriktningarna är dock inte jämn. För de som söker inom de traditionella professionella kulturyttringarna för vuxna, så som teater och dans, är andelen avslag relativt hög – slår man ihop dem alla får 63 procent avslag. För scenkonsten är det så mycket som 78 procent som får ett nej på sina ansökningar.

För kultur som gäller barn och unga är dock förhållandet nästan motsatt, bara 25 procent av ansökningarna får avslag. Om vi räknar bort de som ansökt om stöd för att ge ut böcker för barn och unga, är andelen avslag bara nio procent. Enligt Kulturrådet kan det förklaras med att en stor del av bidragen till kultur för barn och unga är inköpsstöd och utvecklingsbidrag till kommuner. Eftersom bidragen bara utgör en mindre del av kommunens totala budget, kan kulturrådet bevilja fler ansökningar inom den gruppen, förklarar Helene Oljons, pressekreterare på Kulturrådet.

Bidragen som riktar sig till det fria kulturlivet söks istället av fria aktörer. Deras verksamhet är ofta helt beroende av att de erhåller stöd från Kulturrådet.

– Kulturrådet behöver därför göra prioriteringar som gör att de som får bidrag också kan bedriva verksamhet/projekt. Bidragen behöver oftast prioriteras till ett mindre antal mottagare så att ändamålet med medlen ska kunna uppnås, menar Helene Oljons.

I reda pengar motsvarar de beviljade ansökningarna för barn och unga knappt 415 miljoner kronor.

Finns en uttalad vilja att särskilt gynna kultur för barn- och unga?

– Ja. Det är en mycket viktig målgrupp. Icke desto mindre så har vi fler målgrupper som vi också ska beakta.

I Jämtlands län hade de flesta av de beviljade ansökningarna – 33 stycken – fokus på kulturfrämjande arbete för barn och unga.

Störst bidrag i Jämtlands län, sammantaget 41,3 miljoner kronor, fick Region Jämtland Härjedalen. Regionens bidrag är ofta kopplat till kultursamverkansmodellen, och delas ut till fria kulturaktörer baserade i länet.